30 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2019
monitorering eller felaktiga dosjusteringar av läke-
medel. För det andra började firmorna vid ungefär
samma tidpunkt att omkalibrera sina Jaffe-metoder
mot IDMS. På bild 1 ses 2004 en tydlig introduktion
av kompenserade Jaffe-metoder i Sverige samt i bild
2A en tydlig skillnad i kreatininvärden mellan icke-
kompenserade och kompenserade Jaffe-metoder.
För det tredje, och sannolikt mest betydelsefullt,
bytte allt fler laboratorier från Jaffe till enzymatisk
metod under åren 2003 till 2009 vilket kan ses i bild
1. Enzymatiska metoder anses ha högre precision och
större specificitet för kreatinin än Jaffe-metoder (9,10)
vilket bekräftas av att enzymatiska metoder visade
god samstämmighet med åsatt värde vid samtliga
omgångar, se bild 2A och 2B.
Den totala spridningen i uppmätt kreatininkoncen-
tration mellan Sveriges laboratorier var så hög som
7‒9 CV% på 90-talet fram till 2007 (bild 1, sekundär
axel). Likartade skillnader i kreatininnivåer laborato-
rier emellan sågs även i externa kvalitetssäkringspro-
gram i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien
och Holland vid samma tidpunkt (11). Skillnaderna
Bild 2A och 2B.
Medelvärde för krea-
tinin för alla labora-
torier (svarta prickar)
samt medelvärde och
95 % konfidensintervall
för laboratorier stratifi-
erade för metodprincip
för 13 omgångar under
2003‒2012 och 6 omgån-
gar under 2011‒2019.
Y-axeln är skuren vid 65
µmol/L.
Bild 2A
Bild 2B
