32 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2018
Patientens tillgång till sin journal via nätet
Karin Fugmann och Anders Larsson
Klinisk Kemi och Farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Laboratorieresultaten tillgäng-
liga för patienter i Uppsala län
via nätet sedan 2012
Från och med november 2012 fick
alla vuxna invånare i Uppsala län
möjlighet att själva läsa vad det
står i sina egna sjukvårdsjournaler
via nätet. Detta innefattar också
laboratorieresultaten. Motivet bakom detta var en
strävan att stärka patientens ställning i vården.
Patienter hade före 2012 haft rätt att begära ut och
läsa sina egna journaler på papper, men inte i elek-
tronisk form. Begäran om att få sin journal utläm-
nad i pappersform behandlas i regel inom en vecka,
men nätbaserade lösningar ger omedelbar tillgång
till journalen. Landstinget hade gjort ett tidigare
försök, men det blev stoppat av datainspektionen i
Sverige. Enligt svensk lag runt 2010 fick man enbart
se personuppgifter i elektronisk form om det var
som en del i sitt arbete. Att vara patient är inte ett
arbete, vilket gjorde att patienten var förhindrad
att själv se sin journal. Patienten hade alltså laglig
rätt att se journalen i pappersform, men inte i elek-
tronisk form. Det tog något år innan lagen ändrats
och det blev tillåtet för patienten att se journalen
även i elektronisk form. Från och med 2012 fick
patienterna tillgång till journalinformationen via ett
webbgränssnitt. Det som krävdes för att få tillgång
till sin journal via e-tjänsten var att man var över 18
år och hade ett konto genom “Mina Vårdkontakter”.
För att skapa ett konto krävs e-legitimation, som
utfärdas av bland annat bankerna. Gränsen för att få
läsa journalen via e-tjänst har numera sänkts till 16
år. Tillgången till den nya e-hälsotjänsten kallas för
”Min journal på nätet” och är en del i det större EU-
projektet Sustain där Uppsala län var först med att
göra journalerna tillgängliga för patienten via nätet.
2015 kunde man läsa sin journal i 5 län förutom
Uppsala och de länen var Skåne, Jönköping, Väst-
manland, Halland och Östergötlands län. Målet är
att samtliga län i Sverige skall införa systemet. Vad
i journalen som vårdgivaren väljer att visa varierar
mellan de olika länen. Uppsala är ett av de län som
gjort mest information tillgänglig för patienten.
I Uppsala läns journalsystem finns det närmare
500 000 individer vilket innebär att detta omfattar
ett stort antal personer. Tillgängligheten till journal
via nätet var ett politiskt beslut och syftade till att
göra patienterna mer informerade och delaktiga i
vården för att man själv skall kunna fatta egna beslut
vad gäller sin vård. Det fanns samtidigt en oro för
att patienterna skulle kunna läsa okommenterade
provsvar innan den behandlande läkaren kunnat
kontakta patienten. Det skulle kunna bidra till oro
hos patienten. Det fanns även en rädsla för att jour-
nalen som arbetsredskap skulle kunna försämras tex
genom att man valde att inte notera information i
journalen. Till exempel är det möjligt att man avstår
från att notera funderingar om att patienten kanske
bör utredas med tanke på misstanke om malignitet
i samband med nästa återbesök med tanke på att
patienten kan läsa detta och bli orolig.
Vad säger forskningen?
Det finns relativt lite forskning om hur patienten
och vårdgivarna reagerar på att patienten får till-
gång till journalen via nätet. I en studie av Ross et
al (2005) trodde majoriteten av läkarna att deras
arbetsbörda skulle öka och att man skulle doku-
mentera annorlunda i journalen på grund av detta.
Samtidigt så varierade uppfattningen i en studie
av svenska vårdgivare (Scandurra et al., 2015). En
studie av Ortega et al (2010) fann att patienterna
generellt var mer positiva till e-hälsotjänsternas
fördelar jämfört med vårdgivarna. Studien visade
också att IT ökade effektiviteten och kvaliteten av
patientvården. Enligt Scandurra et al så var oron
störst hos sjukvårdspersonal där e-hälsotjänsten inte
införts medan den personal som hade erfarenheter
av att patienter hade tillgång till sin journal var mer
positiva till e-tjänsten.
