jfrdockpatient 4!). Under fysiologiska betingelser
är emellertid kromogranin A en indikator på
exocytosaktivitet hos den endokrina cellen. Ge–
nom att göra jämförande studier av t.ex.
kromogranin A-sekretion och seratoninsekretion
från midgut-carcinoidceller i kultur kanman få en
bättre uppfattning om huruvida konstitutiv
hypersekretion av aminer (utan granulär lagring)
kan förekomma parallellt med reglerad exocytos
av kromograninA. Av synnerlig vikt är att studera
inverkan av somatostatinanalogen oktreatid på
sekretionsprocessema, då denna drog har stor an–
vändning iden palliativabehandlingen av hormon–
symptom. Preliminäradatafrändylikaförsök redo–
visas i Figur 2, som visar en signifikant sänkning
(jämfört med kontrollerna) av såväl kromogranin
A- som seratoninkoncentrationen i mediet frän
6000
.-.
s
5000
,..
Q
,.O
s
.............
~
5
4000
E
=
:a
3000
..
E
.s
2000
E-<
1000
=
.;.
o
o
5
lO
15
.-.
days
<:::::
1000
8
E
=
:a
750
'-,
..
'-,
E
"--
.s
o-_
- ------o
<
500
c
·=
os
....
250
el)
Q
E
o
....
..c
u
o
o
5
10
15
days
Figur
2.
Tumörcellerfrån enmidgutcarcinoidstuderade
i
primärodlingmedavseendepåkoncentrationernaav
5-
hydroxytryptamin (5-HT) resp. kromogranin A i
odlingsmediet. Inkubation har skett med tillsats av
somatostatinanalogen oktreatid
i
koncentrationen
J0-
8
mol/L (fyllda symboler) resp. utan tillsats (ofyllda
symboler) (medelvärde±SE, n=8).
KliniskKemi
i
Nordeli
2,
1996
primärodling av tumörceller vid inkubation med
oktreotid. Resultaten antyder att även sekretionen
av kromogranin A kan regleras via somatosta–
tinreceptorer,kanskevia inhibitoriskaG-proteiner.
I så fall lider denna tumörmarkör av samma be–
gränsningar som tumörens primära hormon, vilket
kan leda till feltolkningar vid uppföljning av
sjukdomsförlopp.
En tumörform, för vilken den cirkulerande
kromograninA-koncentrationen intekorrelerar till
tumörmassan, har beskrivits vara gastrinom. Den
höga kromogranin A-koncentrationen hos dessa
patienter kan till del vara ett uttryck för gastrin–
stimulering av ventrikelslemhinnans ECL-celler,
således inte bara för massan av den endokrina
tumören (24, 25).
Avslutningsvis kan nämnas, mot bakgrunden av
dennyligen rapporteradeökningenavkromogranin
A-koncentrationen vid behandling med emesis–
framkallande kemoterapeutika (15, 16), att man
föreslagit att kromogranin A-bestämning skulle
vara av värde för att närmare definiera mekanis–
merna bakom det svära illamående som ibland ses
hos patienter som behandlas med kemoterapi.
Litteratur
l. Wängberg B, Ahlman H, Nilsson O, Haglid K, Denney
RM,DahlströmA.Aminehandlingpropertiesofhumancarcinoid
tumour cells in tissue culture. Neurochem lnt 1990;
J
7:33
J
-4
J.
2. Simon J-P, AunisD. Biochemistry of the chromograninA
protein family. Biochem J
J
989;262:
J- J
3.
3. ErikssonB,AmbergH,ÖbergK,HellmanU, LundquistG,
Wemstedt C, Wilander E. Chromogranins - new sensitive
markers for neuroendocrine tumors. Acta Oncol 1989;28:325-
9.
4. Huttner WB, Gerdes H-H, Rosa P. The granin
(chromogranin/secretogranin) family. Trends Biochem Sci
1991;16:27-30.
5. Deftos LJ. Chromogranin A: its role in endocrine function
and as an endocrine and neuroendocrine turnormarker. Endocr
Rev 1991;12:181-7.
6. Winkler H, Fischer-Colbrie R. The chromogranins A and
B: the first 25 years and future perspectives. Neuroscience
J
992;49:497-528.
7.CohnDY, FascionoBH,Zhang J-X,Gorr S-U.Chemistry
and biology of chromogranin A (secretory protein-l) of the
parathyroid and other endocrine glands. In Bilezikian JP, Mar–
cus R, Levine MA (eds). The parathyroids. Basic and clinical
concepts. New York: Raven Press, 1994:107-19.
8. Stridsberg M. The use of chromogranin, synaptophysin
and islet amyloid polypeptide as markers for neuroendocrine
tumours. Upsala J Med Sci
J
995;
JOO:
169-99.
9. ParrnerRJ,MilesLA,Xi X-P,GiliBM,WuH-J,O'Connor
DT. Processingofchromaffinegranule proteins: a profusion of
proteases? eurochem Int 1993;22:361-7.
LO. Parmer RJ, Xi X-P, Wu H-J, Helman LJ, Petz LN.
Secretory protein traffic. Chromogranin A contains a dominant
51
