l. frågeställningarochmetodikförden forskning
som bedrivs inom ämnesområdet Klinisk kemi är
mycket heterogena, och att de individuella
forskargrupperna har som regel störrepraktiskge–
menskap med forskare inom sina forskningsom–
råden än med sina bröder inom ämnesområdet
klinisk kemi.
2. forskarutbildningskurserna är mycket nära
knutna till individuella forskare och universitets–
fakulteter där eventuellt engagemang av NFKK's
utbildningskommitte enbart i marginell utsträck–
ning kommer att kunna stimulera kursutbudet
3. att officiella instanser som ger bidrag till
forskarutbildningskurser föredrar att lämna dessa
direkt till de universitet och forskargrupper som
arrangerar kurserna
Arbetsgruppen föreslår därför NFKK's styrelse
att den ger arbetsgruppen i uppdrag att bevaka de
forskarutbildningskurser som ges i de olikaNord–
iska länderna iKlinisk kemiska institutioners regi
och att regelbundetpubliceradessa under rubriken
utbildning i tidskriften Klinisk Kemi i Norden.
Utbildningskommitteen avvaktar med ytterligare
åtgärder.
Fortbildningskurser
Utbildningskommitten har granskat möjligheten
44
att den kunde bidra till ett ökat utbud av fortbild–
ningskurser för Kliniska kemister. Utbildnings–
kommitten finner att det redan finns ett omfattande
utbud av fortbildning somges vid regionala, natio–
nella, Nordiska, Europeiska och Internationella
möten.Huvudproblemetmedfortbildningenärsom
regel mer svårigheten att finansiera deltagandet i
dessa konferenser/kurser än bristen på kursutbud.
Kommitten gör bedömningen att marknaden för
återkommande fortbildningskurser påNordiskbas
ärganskamättadochattdet finnsbetydandesvårig–
heter med finansieringen för deltagande för de
enskilda laboratorierna och kliniska kemisterna. I
några av länderna kan redan utbildade specialister
iKliniskkemiberedasplatspåspecialistutbildnings–
kurser i klinisk kemi,men detta är inte fallet i alla
länder där den officiella finansiären reserverar
medlen för utbildningav blivandespecialistläkare.
Hänsynmåste således tas till de nationella särdra–
gen i dessa fall.Arbetsgruppen vill således föreslå
NFKK's styrelse att den beslutar att koncentrera
sig på insatser för utbildning av specialistläkare
under den närmaste tiden och att först efter att ett
stabilt Nordiskt system för specialistutbildnings–
kurser är etablerat, åta sig ytterligare åtaganden
inom utbildningsomräden än de redan etablerade.
Klinisk Kemi
i
Norden
2,
1996
