kromograninA anses varamag-tarmkanalen, fr. a.
ileum (HansWinkler, personligt meddelande.)
Kromogranin A ingår i den s k kromogranin -
sekretagranin-familjen av proteiner (Tabell 1).
Förutomdessaproteinerharman isoleratytterligare
tre sekretograniner (3). Avmedlemmarna i "famil–
jen" förefaller kromogranin A att ha den största
utbredningen bland kroppens vävnader.
känsligt för trypsinlikendoproteasaktivitet (4,6-9)
med bildning av ett antal fragment, varav flera
tillskrivs biologiska aktiviteter.
De övriga nämnda proteinerna i "familjen" har
alla låga pi-värden och ett liknande antal par av
basiska aminosyror (4). Kromogranin A har även
isolerats från en lång rad ryggradsdjur, och en
påtaglig strukturell homologi har iakttagits med
Tabell
l.
Kromogranin- sekretograninfamiljen
(7, 8,
13)
bl.a.ett flertal identiska par
basiska aminosyror (5) och
vissa bibehållna sekvenser.
Fragment
Protein
Kromogranin A
(secretory protein-l)
Vasostatio
I
och
II
(CgA
1
_
76
,
resp CgA
1
_
113
)
B-Granin (CgA
1
_
114
)
Biologisk funktion
Den biologiska funktionen
av kromograninA är fortfa–
randeväsentligenoklar. Fö–
reträdande uppfattningar är
Kromostatin (CgA
124
_
143
)
Pancreastatin (CgA
240
_
288
)
Kromogranin B
(secretogranin
l)
Kromogranin C
(secretogranin II)
Biokemi
Parastatio (CgA
347
_
419
)
GAWK
BAM-1745
CCB
Sekretoneurin
KromograninA innehåller439 aminosyrorochhar
enmolekylmassa av 49kDa.Genen, påkromosom
14,kodar för457 aminosyror (l). Enopolär signal–
peptidmed 18 aminosyror spjälkas i sambandmed
sekretionen i Golgiapparaten, varefter proteinet
lagras i de kromaffina granulae. Proteinet genom–
går en rad modifikationer som glykosylering (5%
kolhydrat), fosforylering och sulfatering. Gluko–
kortikoider har beskrivits kunna reglera syntesen
av kromogranin A. I vilken utsträckning som so–
matostatinreceptorförmedlade skeenden i cellerna
kan påverka syntes och/eller utsöndring av
kromograninA är okänt,men resultaten för patient
4 antyder en sådan möjlighet.
Karakteristiskt för kromogranin A är följande:
• Hög andel (ca 24%) dikarboxyl-aminosyror,
fr.
a. glutaminsyra, vilket leder till pi-värde så lågt
som 4.9 liksom till bindning av kalciumjon och
aminer.
•Åtta parmed "basiska" aminosyror, fr. a. kom-
binationerav lysinoch arginin. Dessagörproteinet
48
följande:
• stabilisering av sekreto–
riskavesikler.Kromogranin
A har vid fysiologiskt pH–
värde en negativ nettoladd–
ning och ingår i makro–
molekyläraaggregat av kal–
ciumjoner, aminer och nu–
kleotidtrifosfat (ATP). En
lokalt hög koncentration av upplagrade sek–
retionsprodukter föreligger här i osmotisk jämvikt
med omgivningen.
• Prekursar till peptider med regulatorisk funk–
tion, dvsen autokrin och/eller parakrin regulator. I
samband med sekretionen, som följd av exempel–
visnikotinergstimulering, spjälkaskromograninA
till peptider som kan hämma såväl den egna cellen
som omgivande celler. Effekten blir kortvariga
insöndringspulser av innehållet i granulae.
Manharocksåbeskrivitpåverkanavkromogranin
A på sekretionsmönstret för andra proteiner i
kromaffina celler (10).
Den nämnda autokrina/parakrina mekanismen
för modulering av katekolaminsekretionen har
tillskrivits fragmentet kromostatio (Tabell l ) (Il).
Pancreastatin, en peptid med 49 aminosyror (Ta–
bell 1), har beskrivits kunna hämma glukos–
stimulerad insulininsöndringochcholecystokinin–
stimulerad enzymsekretion från pancreas, liksom
hormoninsöndringen från parathyreoidea. För när–
varande tilldrar sig effekten på syrasekretionen
KliniskKemi
i
Norden
2,
1996
