visning till att vi i SJCLI har ett högkvalitativt
och väl etablerat organ för vetenskaplig kom–
munikation.
Klinisk Kemi i Norden (KKNj
NFKKs styrelse tog 1989 initiativet att starta en
medlemstidning, Klinisk kemi i Norden. Efter
en treårig försöksperiod gjordes en utvärdering,
som visade att tidskriften mottagits mycket po–
sitivt bland medlemmarna. Vid styrelsemötet i
Reykjavik 1992 beslöt man att fortsätta utgiv–
ningen på kontinuerlig bas. Vi räknar med att
tidningen i fortsättningen skall kunna bära sina
egna kostnader. Vi menar att KKN bör ha en
klar profil som NFKKs medlemsblad, och re–
daktionskommitten bör därför utses av de na–
tionella föreningarna och av NFKK. Huvudre–
daktören tillsätts av NFKKs styrelse.
Kommitteer och arbetsgrupper
Alltsedan NFKKs tillkomst har föreningen varit
engagerad i olika projekt via ett antal stående
kommitteer och tillfälliga arbetsgrupper. Kom–
mitteernas verksamhet har i stor utsträckning
finansierats via Nordkem. Sedan 1989 har det
funnits två kommitteer, klinikkommitten och
metodkommitten. Arbetet har under de senaste
åren inte fungerat optimalt; fr a har arbetsför–
delningen mellan NFKK och Nordkem varit
otydlig. NFKKs styrelse beslöt därför somma–
ren 1992 att lägga ned dessa kommitteer och ta
upp diskussioner med Nordkem om hur samar–
betet i fortsättningen bör organiseras.
Nordiska rekommendationer
En av NFKKs uppgifter har varit att bedöma
förslag till och att utfärda nordiska rekommen–
dationer. Många av dessa har varit vägledande
för den nordiska opinionen och fått stor genom–
slagskraft även internationellt. Ofta har rekom–
mendationerna baserats på arbete som utförts
inom ramen för NFKK- eller Nordkem-projekt.
NFKK i framtiden - nya utmaningar
Den kliniskt-kemiska verksamheten förändras
snabbt, och utvecklingen kommer sannolikt att
accelerera ytterligare under det närmaste decen-
Klinisk kemi i Norden 1, /993
niet. Metodologiska framsteg inom forsknings–
och rutinverksamhet och en lavinartad utveck–
ling inom informationsteknologin kommer att
ställa nya krav, men också att öppna nya möjlig–
heter. Yttre faktorer som ekonomisk snålblåst,
nya organisatoriska modeller inom sjukvård
och universitetsväsen, samt en tilltagande inter–
nationalisering accentuerar ytterligare behovet
av en konstruktiv diskussion om NFKKs roll
och arbetsuppgifter. Särskilt viktigt är att stär–
ka föreningens identitet bland de yngre med–
lemmarna.
Enligt NFKKs stadgar är föreningens mål att
främja klinsk kemi, särskilt vad avser nordiskt
samarbete. NFKKs medlemmar utgörs av med–
lemmarna i de nationella
vetenskapliga
före–
ningarna, och det är därför naturligt att NFKK
profilerar sig som en vetenskaplig förening med
målsättning att främja nordiskt samarbete bl a
inom forskning och utbildning. Frågor som fr a
berör sjukvårdsproducenter, tillsynsmyndighe–
ter eller industri (t ex administrativa frågor,
kvalitetskontroll, optimering av laboratorie–
verksamhet och dess tillämpning i vårdappara–
ten) torde i första hand vara uppgifter för andra
organisationer med andra huvudmän (t ex
Nordkem).
Ett sätt att prioritera är att gruppera NFKKs
ansvarsområden efter olika nivåer av en–
gagemang:
A. NFKK har ett primärt ansvar för, och bör
aktivt driva, frågor av gemensamt nordiskt
intresse för att främja utvecklingen inom kli–
nisk kemi på det professionella–
vetenskapliga planet. Detta innefattar bl a
Forsknings- och utvecklingsarbete (se
nedan)
Utbildning (se nedan)
Det professionella innhål/et i och den
dagliga utövningen av klinisk kemi
Kontakter och utbyte mellan länderna
B. NFKK har ett formellt ansvar för att be–
döma förslag till nordiska riktlinjer och att
utfärda rekommendationer.
7
