NFKK har, som rent vetenskaplig-pro–
fessionell grupp, förutsättningar att objek–
tivt ta ställning till förslag om nordiska re–
kommendationer och bör som tidigare göra
detta efter yttrande från de nationella för–
eningarna.
C. Intresseområden
Vissa frågor kan drivas mera kraftfullt inter–
nationellt om de diskuteras i NFKK. NFKK
agerar i första hand inte själv, utan fungerar
som forum för diskussion, information och
avstämning för att man mera effektivt ska
kunna driva en nordisk linje från de natio–
nella föreningarna. Frågor som rör Norden
vs Europa och vårt engagemang i Balticum
är exempel på sådana gemensamma intresse–
områden.
Det ligger också i NFKKs intresse att stimu–
lera samarbete mellan de nationella organi–
sationer som ansvarar för kvalitetskontroll
av laboratorieverksamheten. Ett sådant
samarbete kan bidra till en synkronisering av
kvalitetskraven och ge underlag för gemen–
samma strategiska initiativ på det metodolo–
giska planet.
D. Inget formellt ansvar eller primärt
intresseområde
NFKK har ingen ändamålsenlig struktur t ex
för att själv driva forsknings- eller utveck–
lingsprojekt. Det kan dock vid vissa tillfällen
vara viktigt att NFKK tar initiativ till sam–
nordiska utvecklings- eller utredningspro–
jekt och söker underlätta finansieringen där–
av.
Forskning och utvecklingsarbete
Kontakter och utbyte inom forskning och ut–
vecklingsarbete brukar spontant etableras i mån
av behov. De nordiska kongresserna har här en
viktig funktion som katalysator. SJCLI och
KKN är viktiga och effektiva informationska–
naler. Möjligen kan NFKK ytterligare engagera
sig för att underlätta utbyte av forskare eller for–
skarstuderade mellan länderna.
8
Utbildning
Inom utbildningsområdet finns stort intresse
för ytterligare nordisk samverkan fr a inom spe–
cialistutbildning och forskarutbildning i form
av samnordiska kurser/ minisymposier inom
klinisk kemi. En sådan kursverksamhet skulle
kunna erbjuda ett mera diversifierat och specia–
liserat utbud än nuvarande nationella program,
på hög vetenskaplig nivå. NFKK kommer där–
för att tillsätta en arbetsgrupp, tills vidare på två
år, bestående av nationella studierektorer eller
motsvarande. Deras uppdrag blir att samman–
ställa det aktuella utbudet av kurser och sympo–
sier inom specialist- och forskarutbildning och
att undersöka möjligheterna att organisera nya
nordiska kurser. Vi menar att det finns goda
möjligheter att finansiera sådana samnordiska
kurser.
Klinisk kemi i Norden vs Europa
Av tradition drivs klinisk kemi i Norden nästan
alltid knuten till medicinsk verksamhet och
medicinsk forskning. Detta är inte fallet i Syd–
och Mellaneuropa. FESCC har som målsätt–
ning att upprätta riktlinjer för laboratorieverk–
samhet som sannolikt kommer att gälla för hela
EG. Där kommer man att definiera bl a vilka
som kommer att ha behörighet för att driva ett
kliniskt kemiskt laboratorium. NFKKs styrelse
ser det som en mycket viktig uppgift att bevaka
utvecklingen och att bidra till samordning av de
nationella föreningarnas aktioner. NFKK kom–
mer också att aktivt engagera sig i det
Nordkem-projekt ("Nordisk standardisering
inom laboratoriemedicinen") som nyligen star–
tat i Köpenhamn med Rene Dybkrer som pro–
jektledare.
NFKK och Nordkem
Arbetsfördelningen mellan NFKK och Nord–
kem har inte varit tydlig. Genom att klarlägga
NFKKs roll som en vetenskaplig förening och
Nordkems roll som finansiär och som en orga–
nisation med primärt intresse för frågor av
praktisk-tillämpbar natur kan man göra roll–
fördelningen tydligare.
NFKK har hittills, genom metod- och klinik-
Klinisk kemi
i
Norden 2, 1993
