Klinisk Kemi i Norden
Nummer 2, volym 5 1993
REDAKTIONELLT
Så är vi i halvtid mellan två nordiska kongresser.
Med i detta utskick kommer det första cirkuläret om
det kommande nordiska mötet i Stockholm i augusti
1994.
Med start vid förra mötet i Island håller NFKK på
att få en ny kostym. Läs vad arbetsgruppen tycker,
som arbetat med frågan . Tyck sedan till själv. Vad vill
DU få ut av NFKK?
Arbetsgruppen betonade bl.a. att KKN skall ha en
klar profil som NFKK:s medlemstidning. Glädjande,
tycker jag, att betydelsen av KKN betonas ett antal
gånger. Vi behöver KKN som en viktig informations–
kanal mellan de nordiska kliniska kemisterna.
Använd den nu för att framföra vad du anser om
förslaget. Nästa nummer (nr 3) beräknas vara klart
till oktober. Sista dag för manuskript är l september.
Så skriv nu!
Trevlig sommar
önskar
Kristoffer Hellsing
Fallbeskrivning: Fall av "terapiresistent epilepsi"
KRISTINA MALMGREN\ ELINOR BEN–
MENACHEM1, THORD ROSEN
2 ,
LARS-ERIK
TISELL
3
och GÖRAN LINDSTEDP
Institutionerna för
1
Neurologi,
2
Medicin (Di–
visionen för endokrinologi),
3
Kirurgi och
4
Kiinisk kemi, Sahlgrenska sjukhuset, Göte–
borgs Universitet, 413 45 GÖTEBORG
Patienten är en tidigare frisk 28-årig elektriker
som vid 19 års ålder insjuknade med tre toniskt–
kloniska krampanfall. EEG visade ökad mängd
lågfrekvent aktivitet temporalt vänster men ingen
epileptiform aktivitet. Utredning på medicinklinik
på hemorten med hjärnscintigrafi var normal me–
dan datortomografi visade en arachnoidalcysta
ovanför fyrhögsplattan vilken dock inte bedöm–
des vara relevant för patientens symptom.
Patienten bedömdes ha epilepsi, och behand–
ling med fenytoin inleddes. Patienten hade däref–
ter inga ytterligare toniskt-kloniska anfall men där–
emot frånvaroattacker med några minuters dura–
tion, ibland med fokala inslag i form av kortvariga
Klinisk kemi
i
Norden 2, 1993
kloniska ryckningar i vänster arm. Han bedömdes
därför ha partiell epilepsi. Upprepade EEG–
undersökningar inklusive sömn-EEG visade sido–
växlande lågfrekvent aktivitet men ingen epilepti–
form aktivitet.
Intervallen mellan anfallen var i början flera må–
nader men de minskade successivt. Efter sex år
beskrevs anfallen delvis ha ändrat karaktär och var
nu långdragna, från en halvtimme till flera timmar,
med nivåsänkning men ej fullständig frånvaro, och
efter vilka patienten plötsligt vaknade upp åter–
ställd. På grund av utebliven terapieffekt gjordes
ett flertal terapirevisioner omfattande karbamaze–
pin, valproat och klonazepam utan att någon för–
bättring uppnåddes. Vid flera tillfällen noterades
att patienten blev blek, gäspade och svettades i
samband med anfall.
Fortsatt utredning gjordes vid två universitets–
sjukhus, och man beslutade bl a om prövning av
ett nytt licenspreparat. l samband därmed gjordes
vissa biokemiska undersökningar.
Vilka sjukdomstillstånd bör man i första hand tän–
ka på hos en patient med upprepad attackvis på–
kommande medvetanderubbning?
forts sid 4
3
