Klinisk Biokemi i Norden · 4 2018
| 19
Framtiden inom laboratoriemedicin
Lite tankar från det Nordiska mötet
i Klinisk Kemi i Helsingfors 2018
Anders Larsson
Att deltaga i nordiska möten inom
klinisk kemi är en möjlighet att
träffa kollegor och lära sig nya
saker inom klinisk kemi. Nu senast
träffades vi i Helsingfors och våra
finska kollegor ansvarade för pro-
grammet. Temat för mötet var
”Information beyond numbers ”
och en hel del av föreläsningarna handlade i större
eller mindre omfattning om var vi är på väg. Jag
fastnade särskilt för Graham Beastall (UK) plenary
föreläsning som handlade om framtiden inom labo-
ratoriemedicin. Det är egentligen svårt att sia om
framtiden eller som Nils Bohr skrev: Prediction is
very difficult, especially if it is about the future. Vi
måste ändå försöka.
Föreläsningen om framtiden var indelat i utveck-
lingen inom 12 olika områden.
Laboratoriets organisation och bemanning
På 1920-talet förespådde man en ökning av labora-
torieverksamheten och att det skulle kunna finnas
så många som två personer på laboratoriet på större
sjukhus. Man förutspådde också att laboratorierollen
skulle förenas med apotekarens roll. Antalet personal
på laboratorierna var en ganska grov felskattning,
men vi går mot en utveckling med ”personalized
medicine” som är en integration av laboratorieverk-
samhet och läkemedel. I dag förutspår man en ökad
centralisering till stora laboratorier tex genom att
centralisera alla analyser med längre svarstider än 2
timmar. Här är jag personligen mycket tveksam till
detta för det innebär längre svarstider vilket ound-
vikligen leder till längre vårdtider. Med tanke på
att laboratoriekostnaderna är låga i förhållande till
sjukhusets ”hotellverksamhet” så kommer det leda till
högre totala vårdkostnader. Med en begränsad hälso-
budget har jag svårt att se att centraliserade analyser
är något för framtiden annat än för en mycket liten del
av analyserna. Jag ser snarast det omvända scenariet
med en överföring av många av de mest frekventa
”universitetsanalyserna” till de lokala sjukhusen. Det
är något som sannolikt kommer att fortsätta och det
ställer också krav på universitetslaboratorierna att
sätta upp nya analyser som även de på sikt kommer
föras över till länslaboratorierna när analyserna vuxit
i omfattning.
Jag håller däremot med om att problemen med att
rekrytera personal kommer att bestå. Vi har större
pensionsavgångar än antalet studenter som utbildas
vilket gör att vi kommer att behöva fortsätta automa-
tisera och effektivisera verksamheten för att klara av
volymsökningarna. Däremot är det långt ifrån vad
man förespådde på 1920-talet.
Vår organisation kommer säkert att påverkas av att
patientens roll kommer stärkas under de närmaste
åren. Patienterna tittar på sina egna provresultat
och googlar för att finna information om analys-
resultaten. Det finns risk att patienterna hamnar
på sidor som innehåller tveksam information. Det
här innebär att laboratorierna behöver ta ett större
ansvar för att informera om analysresultat och ana-
lyser (
Information beyond numbers
). Mycket av det
här är nationsövergripand/internationellt så vi borde
åtminstone kunna gå ihop landsvis och göra gemen-
samma informations-sidor istället för att var och en
informerar om varför man tex beställer TSH och hur
man tolkar ett högt TSH resultat.
För några år sedan pratade man om Theranos som
något som skulle kunna ha en stor påverkan på labo-
ratorieverksamheterna. Efter det har det gått snabbt
utför för företaget. Det verkar som om tekniken inte
fungerat som utlovat och ledningen har blivit ställda
inför domstol och riskerar långa fängelsestraff. Det
går nog att i framtiden lösa teknikproblemen som
Theranos drabbades av men det tar tid att lösa de tek-
