20 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2018
niska problemen. Theranos teknik skulle ge 70 svar
samtidigt. Frågan är om vi är mogna för den typen
av multipla analysresultat inom klinisk kemi. Jag tror
att just detta är den stora utmaningen och inte att få
själva analystekniken att fungera. Om vi tänker oss
ett paket på 70 tumörmarkörer så kommer 1/20 vara
patologiska hos en frisk individ dvs 4 analysresultat.
Hur kommer våra husläkare och patienter reagera
om de får svar som tyder på att patienten har cancer.
I rimlighetens namn kommer det leda till stora och
dyra utredningar som inte leder till något alls. Min
gissning är att behandlande läkare inte kommer
efterfråga den här typen av analysbatcher på grund
av svårigheterna att hantera analysresultaten.
Om ni är intresserade av Theranos affären så kom
i år boken: Bad Blood: Secrets and Lies in a Silicon
Valley Startup av John Carreyrou. Det skall tydligen
också bli en film av det. Det är ganska få filmer som
handlar om laboratorieverksamhet, men det hade
kanske varit trevligt med något mer positivt om vår
verksamhet.
Automation
Under ett antal år har man förutspått en ökad auto-
mation och mycket av det har varit korrekta progno-
ser. Vad man nu förutspår är förbättrade mjukvaror
för att underlätta arbetet med instrumenten och att
interaktionen mellan olika instrument och datasys-
tem förbättras. Här finns en hel del möjligheter till
förbättringar inte minst när det kommer till interak-
tionen mellan bansystem och instrument.
Något som inte togs upp var drönare. Inom han-
deln pratar man om att leverera varor med drönare.
För att få ner tiderna för provtransporter ligger det
ganska nära till hands att tänka sig användning av
drönare för provtransport på samma sätt som vi
skulle få varor hemskickade till oss. Kanske en liten
helikopterplattform på taket av laboratoriet där det
hela tiden landar drönare med nya prover som skall
analyseras. Risken är väl att vi med ett sådant system
drabbas av nygamla problem som att blodstatusrören
har fryst under transporten. Även det borde gå att
lösa med tiden.
Informationsteknologi
Informationsteknologin har fått och kommer att få
en ännu större betydelse för vår verksamhet. I dag
använder vi alla den nya tekniken i vårt dagliga
arbete för matchningar, autovalidering av analys-
resultat eller för reflextestning. Vi har också gått
över till nätbaserad information om våra analyser
istället för att skicka ut provtagningsanvisningar
i pappersform. Vi är dock bara i början av denna
utveckling. Vi kan i dag läsa om personer som ope-
rerar in chip i armarna och det är nog en tidsfråga
innan de identitetsband som sjukhuspatienterna
bär kommer innehålla chip som tex glukosmätaren
läser av i samband med provtagningarna på samma
sätt som vi i dag använder barkodläsare för att läsa
av streckkoder. Vi kommer också se utveckling av
artificiell intelligens för att tolka de allt större antalet
analyser som beställs. I dag tittar våra kliniska kol-
legor nästan enbart på om provsvaret fått en stjärna
eller inte (för att markera avvikande analysresultat).
Här måste det finnas en stor utvecklingspotential för
att dels bedöma sambandet mellan olika analysresul-
tat och hur stor avvikelsen är. Det är ju tex en klar
skillnad om CRP värdet är 11 eller 111 mg/L även om
båda resultaten får en stjärna efter sig. Något som vi
också skulle vilja ha är bättre grafisk presentation av
patientens analysresultat för att avdelningen lättare
skall kunna se förändringar hos patienten. Många
av dagens journaler har bristande kapacitet för att
presentera analysresultat grafiskt. Det borde vara en
förändring som kommer ganska snart.
Nya analystekniker
Helt klart kommer vi att ha fler analyser och större
volymer i framtiden. Vi har sedan många år en konti-
nuerlig ökning av antalet analyser per år och det finns
inga tecken på att denna ökning inte skall fortsätta.
Modifieringar av befintliga analyser kommer också
leda till bättre precision, större grad av samkali-
brering mellan laboratorierna och förhoppningsvis
mindre interferensproblematik.
Samtidigt som de gamla analyserna förbättras
börjar vi se helt nya typer av tekniker. I dag har
många diabetespatienter inopererade glukosmätare
eller mätare på huden som kontinuerligt mäter glu-
kosnivåerna. Sannolikt kommer det andra typer av
mätare som kontinuerligt kan monitorera specifika
analyter i framtiden (tex bilirubin hos nyfödda). Vi
har i dag noninvasiva pulsoximetrar. Dessa används
till att kontrollera syrehalten i blodet. Det finns också
mätare för bilirubin som är noninvasiva. Även här
kan vi nog förvänta oss en utveckling av ytterligare
analyser. Några andra exempel på utvecklingsmöjlig-
heter är kontaktlinser för glukosmonitorering eller
