6 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2013
kraft i juli 2008 påverkar på vilket sätt tjänsten utfor-
mas och på vilket sätt patienten informeras. Tjänsten
NPÖ gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med
patientens samtycke ta del av journalinformation som
registrerats hos andra vårdgivare inom Sverige. Vårdgi-
vare ska snabbt och enkelt kunna hämta viktig patient-
information som gör att patienten snabbare kan få rätt
diagnos och slippa onödiga provtagningar. Patienten
ska dessutom slippa upprepa sin vårdhistoria vid möte
med en ny vårdgivare. Det är både ekonomiska motiv
och patientsäkerhetsaspekter som ligger bakom infö-
randet av NPÖ och det gör också att man kommer att
driva detta från regering och riksdag. Landsting som
inte deltager i NPÖ kommer att få mindre pengar från
staten vilket kommer att stimulera landstingen till att
deltaga aktivt i införandet av NPÖ.
Utan en mycket välstrukturerad gemensam nomen-
klatur kommer det bli svårt att använda NPÖ på ett
effektivt sätt. Det skulle i så fall innebära att man lagt
ner stora summor på något som inte är användbart.
Det kommer inte vara politiskt acceptabelt och vi
kan räkna med att nomenklaturproblemen kommer
att uppmärksammas och att de kommer att åtföljas
av tydliga krav på åtgärder från laboratorierna för
att samordna nomenklaturen för laboratorieresultat.
Min gissning är att en del av kraven kommer vara
omöjliga för oss att åtgärda på kort sikt. Ett exempel
på samordning som jag tror kommer vara svår att
åstadkomma på kort sikt är samordning av troponin
I resultat då vi saknar en bra internationell kalibrator
och våra metoder skiljer sig åt både med avseende på
kalibrering och på vilka troponin I – fragment som vi
mäter. Att det är svårt att uppnå enhetlighet för vissa
analyser innebär inte att vi kan avstå från att åtgärda
så många av problemen som möjligt.
Under september 2012 kom de sista landstingen/
regionerna in i det svenska NPÖ – systemet (ca 100
vårdgivare fanns inne i systemet vid slutet av 2012).
Men det är bara första steget. Efter att landstingen är
anslutna skall även de kommunala vårdgivarna anslu-
tas så snart som möjligt och de första kommunerna
anslöt sig under september 2012. Örebro var först i lan-
det med att införa en lösning där Örebro läns landsting
gör medicinsk information tillgänglig för hälso- och
sjukvårdspersonal, sjuksköterskor och arbetsterapeuter
inom Örebro kommun. De flesta landsting anslöt sitt
huvudjournalsystem från början vilket medförde att
de fick med mellan fyra och sju informationsmängder
på ett bräde, bland annat vårdkontakter, diagnoser,
patientuppgifter plus att man på köpet får tillgång till
läkemedelsförteckningen. Sedan kommer varje vård-
givare att jobba vidare för att ansluta fler databaser.
Den del som berör laboratorierna framförallt är ju
patientjournalen och särskilt dess laboratoriedel. Här
måste vi vara aktiva och se till att vi ser till att vi får en
maximal samordning av nomenklaturen. Med nomen-
klatur menar jag då inte bara analysnamnet utan även
enheter och på vilket sätt och i vilken ordning som
resultaten presenteras. Laboratorieresultaten kommer
att presenteras i grupper och i en viss ordning i NPÖ
och vi kan nog räkna med att vi på sikt kommer att
få krav på oss att samordna resultatordningen i NPÖ
och den lokala laboratorieresultatslistan.
Jag vill bara avsluta med att väcka frågan om det inte
är dags att fundera över samordning av nomenklatur
på nordisk nivå och då i första hand i vilken ordning
som vi presenterar laboratorieresultat i laboratorielis-
torna. Det kommer att krävas en hel del funderande
kring hur man presenterar laboratorieresultaten och
det vore sannolikt bättre att hjälpas åt istället för att
uppfinna hjulet på nytt i varje land.
Foto: Henrik Alfthan.
