4 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2013
I Sovjetunionen användes benäm-
ningen
nomenklatura
(nomenkla-
tur) för det ledande skiktet d.v.s.
de personer som styrde landet och
fattade alla viktiga beslut. Det var
nomenklaturen som styrde landet.
Det är väl ett klart belägg för vilken
vikt de lade på nomenklaturbe-
greppet.
En korrekt och tydlig nomenklatur är fundamental
för laboratorieverksamheten och betydelsen kommer
att öka framöver ju mer vi kopplar ihop olika labora-
toriesystem med varandra. Utan en tydlig nomenkla-
tur kan vi inte korrekt hantera laboratorieresultat och
jämföra dem med varandra och vi riskerar att blanda
ihop olika typer av resultat. Det är något som i regel är
svårt att förmedla till de avdelningar och mottagningar
som beställer prover. För dem är oftast blodsocker
eller blodglukos samma sak och man anser t.ex. att
det inte skall vara någon skillnad om man kallar det
för blodglukos eller plasmaglukos (eller serumglukos).
När man frågar våra kliniska kollegor så anser de ofta
att nomenklatur är ett laboratorieproblem och något
som vi bör fixa så att de inte behöver lägga tid på det.
Jag tror att vi alla måste vara delaktiga i nomenklatur-
frågorna men det är nog så att vi på laboratorierna får
ta huvudansvaret för detta viktiga område.
Nomenklatur är alltså en nationell fråga, men den
kan också vara viktig i ett mindre perspektiv. När jag
skriver om nomenklatur kommer jag att tänka på en
kollega på en av de prekliniska institutionerna. Deras
forskargrupp hade gjort ett uppdrag åt ett företag
och fick betalt från företaget för arbetet. Efter interna
diskussioner så kom man fram till att man inte kunde
lägga in dessa extra pengar i ett forskningsprojekt utan
man bestämde sig för att satsa pengarna på gemen-
samma kvalitetsförhöjande åtgärder; man bestämde sig
för att införskaffa en stor espressomaskin av den typ
som man kan se på restauranger. Eftersom det rörde
sig om en biokemisk institutionen och man befarade
att det eventuellt skulle kunna komma invändningar
från ekonomiavdelningen om det kom en faktura på
espressomaskin så valde man att benämna utrust-
ningen utifrån dess biokemiska användningsområde.
Man kontaktade därför firman och bad att få en faktura
där man beskrev utrustningen som ett fast-fas extrak-
tionsinstrument. Firman lovade att ordna leverans och
faktura enligt kravspecifikation. Apparaten installera-
des och fakturan kommed beskrivningen: 1 st fast-fas
extraktionsutrustning och 12 espressokoppar. Detta
skapade en del oro med tanke på om någon på ekono-
miavdelningen skulle reagera och man tog därför en
förnyad kontakt med firman och bad om en ny faktura
med beskrivningen: 1 st fast-fas extraktionsutrustning
och 12 provbägare. Man har nu haft denna utrustning i
flera år och man kan konstatera att den har bidragit till
en kvalitetshöjning med avseende på fikarasterna och
man bedömer att man tack vare utrustningen lyckats
etablera flera nya forskningssamarbeten. Samtidigt är
det den utrustning som används flitigast på laborato-
riet. Det här visar på värdet av anpassad nomenklatur
både i det lilla och i det stora. Kanske något att tänka
på nästa gång ni tar er en kopp kaffe eller te!
Vi har under många år jobbat med nomenklatur på
sjukhus och landstingsnivå, men vi har haft mindre
fokus på en gemensam nationell eller nordisk nomen-
klatur. Under de senaste åren har dock utvecklingen
mot nationella kvalitetsregister och patientjournaler/
laboratorielistor drivit fram en utveckling mot en mer
gemensam nomenklatur. Ett exempel på detta var de
rekommendationer om endokrinologiska analyser som
publicerades under 2012 i KBN.
I Sverige kommer införande av Nationell patien
töversikt (NPÖ) att tvinga fram en tydligare gemensam
nationell nomenklatur. Bakgrunden till NPÖ är beho-
vet av effektiva verktyg som ger behörig vårdpersonal
tillgång till patientinformation över organisations-
gränserna. NPÖ är den första av flera sådana lands-
tingsgemensamma eHälso-lösningar och en ”plog”
för utvecklingen av de säkerhetslösningar och den
infrastruktur som krävs.
Patientdatalagen (2008:355)(PDL) som trädde i
Nomenklatur – en central del av
laboratorieverksamheten
Anders Larsson
