54 |
Klinisk Biokemi i Norden · 1 2013
Recension:
Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin
Redaktörer: Peter Nilsson-Ehle, Maria Berggren Söderlund och Elvar Theodorsson.
Studentlitteratur, Lund. 2012.
Ingunn Þorsteinsdóttir
På mitt nattygsbord har sista tiden funnits en hög med
böcker om Islands natur samt fantasiböckerna “Games
of Thrones“. Jag åtog mig uppgiften att recensera den
svenska läroboken Laurells Klinisk kemi i praktisk
medicin, därför finns Laurell nu i denna boksamling
på nattygsbordet.
Den svenska läroboken Laurells Klinisk kemi i
praktisk medicin publiceras nu i sin 9:e upplaga. För-
fattarna har ambitionen att boken skall vara till nytta
för såväl studenter som för sjukvårdspersonal, som vill
förstå sjukdomsmekanismer och diagnostik av sjuk-
domar och behöver ett uppslagsverk vid beställning
och tolkning av kliniskt kemiska undersökningar. En
särskild strävan i denna upplaga har varit att bidra till
förståelsen av grundläggande sjukdomsmekanismer
och hur de kan utnyttjas för diagnostiska ändamål,
skriver redaktörerna Peter Nilsson-Ehle, Maria Berg-
gren Söderlund och Elvar Theodorsson.
Första utgåvan av denna bok publicerades 1970. Den
8:e upplagan publicerades 2003 och det var dags för en
ny uppdaterat utgåva. Mycket har hänt inom klinisk
kemi på dessa nio år sedan senaste upplagan. Nya ana-
lyser med nya användningsområden har tillkommit.
Alla kapitel i boken har reviderats, vissa kapitel mycket
genomgripande. Kapitel 2 om tolkning av analysresul-
tat är nyskriven. 39 svenska specialister inom klinisk
kemi, farmakologi, medicin, klinisk immunologi och
klinisk farmakologi har bidragit till boken.
Boken delas in i 21 kapitel, kapitel 1 och 2 handlar
allmänt om laboratoriernas verksamhet, om bl a prov-
tagning och provhantering, mätmetoders tilförlitlighet,
kvalitetssäkring och laboratorieorganisation. Kapitel 2
är nyskrivet och handlar om tolkning av analysresul-
tat. Kapitlet är mycket bra skrivit, det beskriver bl a
provtagning, provförvaring och transport av prover.
Skillnad mellan serum och plasma beskrivs samt olika
provtillsatser i provtagningsrör. En utmärkt del hand-
lar om preanalytiska faktorer som biologisk variation,
fysisk aktivitet, födointag, läkemedel, miljöfaktorer,
rökning och alkohol. En mycket informativ tabell med
biologisk och analytisk variation för enskilda kompo-
nenter finns också i detta kapitel.
Kapitel 3-20 handlar om organspecifika sjukdomar,
patofysiologi och specifika biokemiska undersök-
ningar för varje organ. I sista kapiteln i boken behand-
las läkemedel, förgiftningar och missbruk.
I boken finns många förklarande bilder och illus-
trationer, och i många kapitel finnes faktarutor med
den centrala informationen i varje del.
Ett kännetecken för Laurells Klinisk kemi har varit
