Klinisk Biokemi i Norden Nr 1, vol. 21, 2009 - page 4

4
| 1 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
(Leder fortsætter side 6)
Redaktionsmedlemmar för Klinisk Biokemi i Norden
turas om att skriva tidskriftens ledare. Valet av ämne
denna gång var enkelt – att skriva om det som var-
dagen och de egna tankarna präglas av – Islands
ekonomiska kris.
På Island har vi sedan i början av oktober bom-
barderas med nyheter om den globala ekonomiska
krisen som slagit hårdare mot Island än övriga euro-
piska länder. Varenda nyhetssändning i tv och radio
har dominerats av nyheter om det ekonomiska läget
på Island, vilket även varit fallet i tidningarna och på
nätet. Nästan det enda som har diskuteras i landets
fikarum har också varit den ekonomiska krisen,
och de skandaler våra journalister har rapporterat
om inom bankerna och finansinstituten. Efter fyra
månader med intensiv nyhetsbombardering om kri-
sen, kom jag inte på något annat att skriva än effek-
ten av denna djupa ekonomiska kris på sjukvården.
Jag sitter också just nu och skriver föreslag om hur
avdelingen för klinisk kemi skall spara ytterligare 5
% under 2009, men med minst bibehållen service.
När bankerna rasade i början av oktober och kri-
sen började märkas även i övriga samhället, väntade
vi oss en ökning i antalet som sökte sjukvård, men
ökningen uteblev både på sjukhusen och i primär-
vården. Av någon anledning minskade antalet ana-
lyser de två första månaderna (oktober och novem-
ber), men antalet förblev oförändrat i december.
Minskningen de två månaderna kan bero på omfat-
tande diskussioner om besparingar inom sjukvården
i krisens början, då även användningen av laborato-
rieanalyser kom i självklart fokus. I ett samhälle där
de ekonomiska resurserna tidigare inte upplevts som
avgörande hinder, ändrades inställningen nästan
över en natt. På arbetet diskuterar man nu mycket
aktivt hur arbetsrutiner och annat kan ändras för att
möta besparingsbehoven/kraven. Islänningarna har
även ändrat sina privata inköpsvanor, t ex genom
att snabbt fylla sina frysar med hemmalagad mat
från lammet, som har hållit oss vid liv under svåra
perioder genom århundradena. Islandströjan har
också fått en ny och värdigare status, dock i flera
och mera stiliserade varianter av den traditionella
islandströjan.
Nu fyra månader efter krisens början har arbets-
lösheteten stigit från knappast mätbar till nästan 7 %,
och förväntas stiga ytterligare. Landspitalinn har de
senaste åren haft mycket svåra rekryteringsproblem
inom de flesta yrkeskategorierna. Den privata sek-
torn har kunnat erbjuda vårdpersonal som sjukskö-
terskor, BMA och undersköterskor bättre lönevilkor
och ofta bekvämare arbetstid än det sjukvården kan
erbjuda. I oktober började denna trend vända, och
sjukhusets tidigare vakanta tjänster för sjuksköter-
skor är nu alla bemannade. På labbet har vi också
märkt att det är lättare att rekrytera personal, BMA
och undersköterskor.
En så djup ekonomisk kris som den som har drab-
bat Island de sista månaderna leder till stora sparkrav
på den offentliga sektorn. Dessutom har Island fått
ett stort lån från den internationella valutafonden
som ställer särskilda krav på att Island skall minska
sina offentliga utgifter kraftigt. Ett land som tidigare
Sjukvården på Island
i en tid av svår ekonomisk kris
Ingunn Þorsteinsdóttir
1,2,3 5,6,7,8,9,10,11,12,13,14,...60
Powered by FlippingBook