![]()
8
Klinisk Kjemi i Norden 4, 2002
Bakgrund
Trombosbildning spelar en mycket viktig roll vid
akuta kardiovaskulära komplikationer såsom
hjärtinfarkt och stroke. Positiva effekter av regel-
bunden fysisk aktivitet på blodfetter och
blodtryck är väl dokumenterade medan studier
rörande effekter av fysisk aktivitet på trom-
bogenes har fått betydligt mindre utrymme. Den
akuta effekten av fysisk aktivitet innebär en
aktivering av trombocyter och det fibrinolytiska
systemet samt vissa av koagulationsfaktorerna.
Sådana studier har lett till konklusionen att akti-
veringen av det hemostatiska systemet i samband
med fysisk aktivitet skulle vara en bakomlig-
gande orsak vid plötslig död i samband med eller
strax efter hård fysisk aktivitet. Dessa kunskaper
baseras dock på i huvudsak okontrollerade obser-
vationer. De kroniska effekterna av regelbunden
fysisk träning på olika aspekter av trombocyt-
funktion, koagulationsfaktorer och fibrinolys har
endast studerats i ett fåtal kontrollerade randomi-
serade studier. Med undantag för trombocytfunk-
tion har resultaten från de tidigare studierna varit
motsägande. Särskilt stor är bristen på data
rörande dosresponssambandet mellan fysisk
aktivitet och hemostas.
Denna översikt fokuserar på tre områden: Effek-
ter av fysisk aktivitet på 1) trombocytaggregation,
2) plasmafibrinogen samt 3) det fibrinolytiska
systemet.
Självfallet finns även andra intressanta och rele-
vanta faktorer i det komplicerade hemostatiska
systemet att ta hänsyn till. Urvalet har gjorts mot
bakgrund av att dessa tre områden hittills är bäst
studerade. Översikten baseras på kontrollerade
randomiserade studier avseende effekter av regel-
bunden fysisk aktivitet på hemostas. Detta är ett
komplicerat symtom som regleras med såväl
positiva som negativa feed back-mekanismer. De
data som hittills publicerats stämmer väl in med
den allmänna föreställningen om motionens
hälsobefrämjande effekter. Man bör dock beakta
att negativa resultat från okontrollerade studier
med stor sannolikhet aldrig blir publicerade
i respekterade tidskrifter. I studier avseende
effekter av fysisk aktivitet på hemostas måste
man också ta hänsyn till rutiner för provtagning
och standardisering av de metoder som använts
för att analysera hemostatiska faktorer. Valet av
provtagningsmaterial (kvalitet på nålar och
provrör), adekvat val av antikoagulantia och lämplig
koncentration, möjligt behov av trombocyt-
hämmare, protokoll vid centrifugering liksom
provhantering och förvarig av prover måste
noggrant övervägas och standardiseras när
kliniska studier av detta slag planeras.
Trombocytfunktion
Akuta effekter av fysisk aktivitet på trombocyt-
funktion har rapporterats i ett flertal studier (1,2),
men resultaten har varit motsägande, framför allt
pga metodologiska problem vad gäller att mäta
trombocytaktivering i samband med eller direkt
efter fysisk aktivitet. Man har kunnat visa att
intensiv fysisk aktivitet aktiverar trombocyter hos
fysiskt inaktiva individer, men inte hos individer
som är friska och regelbundet fysiskt aktiva.
I denna studie har man använt monoklonala
antikroppar riktade mot ytreceptorer på trombo-
cyterna (3). Fynden kan möjligen förklaras av ett
högre katekolaminpåslag i samband med fysisk
aktivitet hos vanligtvis fysiskt inaktiva individer,
jämfört med vad som ses hos regelbundet fysiskt
aktiva. Trots att hård fysisk träning ökar trombo-
cytadhesivitet och aggregabilitet hos fysiskt
inaktiva liksom fysiskt aktiva unga friska
människor har måttligt hård fysisk aktivitet
motsvarande c:a 50-55% av maximal syreupptag-
ningsförmåga uppenbarligen en hämmande effekt
åtminstone hos fysiskt inaktiva individer (4).
Till skillnad från rapporter gällande akuta effekter
av fysisk aktivitet finns det endast sparsamma
data rörande regelbunden fysisk aktivitet, dvs
Fysisk aktivitet och hemostas
Sari B. Väisänen (E-mail: sari.vaisanen@uku.fi), Mai-Lis Hellénius, Ilkka Penttilä, Rainer Rauramaa
Kuopio Research Institute of Exercise Medicine, Kuopio University Hospital and Karolinska Hospital
