Klinisk Biokemi i Norden Special issue 1995 - page 12

träda som en in vitro uppkommen konverte–
ringsprodukt Detta iakttages främst i
serumprov.
Samtidigt iakttager man då att det normala C3-
bandet är minskat. Transferriobandet är normalt
distinktom inteLDL-fraktionenråkar sammanfal–
la.
Genetiskatransferriovariantergervanligenbredd–
ökat transferrioband. Attdet rör sigom två likstora,
distinkt tecknade fraktioner framgår om elektrofo–
restiden fördubblas såatt albuminet försvinner ned
i bryggan. Med immunfixation kan de båda ban–
dens transferrioidentitet fastställas.
I zonen från transferrio till provets applikations–
plats hittas oftast de monoklonala, fria lätta !g–
kedjorna.
C3-zonen.
Dess intensitet återspeglar normalt
C3:s koncentration. Vid hyperlipidemi kan LDL–
fraktionen breddaC3-bandet ianodal eller katodal
riktning. I stortvandrarLDL långsammarejuhögre
dessmassaär. Surakomponenter i agarosengör att
LDL-fraktionen vandrar som en antyddmånskära
med spetsarna riktade mot anoden. Låga C3-vär–
den ses ej sällan som följd avmutationer,vid ökad
komplementaktivering och hos heterozygoter för
10
C3-brist.
Fördubbling eller breddökning av C3-bandet är
inte helt ovanligt sekundärt till enmutation. Dub–
belbandens natur avslöjas bäst som för transferrio
genom förlängning av elektroforestiden och efter–
följande immunfixation.
Fibrinogenzonens
utseende domineras helt av
fibrinogenet som normalt vandrar med en för–
fraktion motsvarande 10-20
%.
Teoretiskt kan en
liten M-komponent dölja sig bakom fibrino–
genbandet Vid atypisk bredd på zonen i ena eller
andra riktningenbörman fålla ut fibrinogenetmed
trombin varefter elektroforesen förnyas.
Igammazonen
hittasoftabandskärpningarav !g–
klass eller av fri L-kedja vilkas natur utreds vid
misstanke påmonoklonalitet.
Ca l cm katodalt om applikationsslitten hittar
man det band som kan orsakas av CRP i kon–
centrationöver0,5 g/L. Ännumerkatodalt uppträ–
dervidmonocytleukemi ett tuntbandmotsvarande
lysozym,mendådet vandrarmerkatodalt än lång–
samt lg riskerarman att det förloras i elektrofores–
bryggan.
Klinisk Kemi
i
Norden, Supplement
J,
1995
1...,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11 13,14,15,16,17,18,19,20,21,22,...62
Powered by FlippingBook