turen förekommande kvalitetskrav som grundar
sig på biologisk variation (3), fick man för enzym–
bestämningarnas del en precision som väl fyller
kraven.
Vid kolesterolbestämningarna befanns två
kontrollprover uppfylla kvalitetskravet för preci–
sion (2.7%), men det tredje kontrollprovet var klart
sämre. Vid kreatininbestämningarna uppfylldes
inte kvalitetskraven på 2.2%, utan variationskoe–
ffi-cienten var ca. 3-5%, beroende på nivå.
Resultaten visade en bra korrelation med
jämförelsemetoden. Under testet gjordes inga för–
sök att korrigera systematiska nivåskillnader. Med
kolesterol- och kreatininmetoderna användes ana–
lysatortillverkarens egna kalibratorer. Vid bestäm–
ning av S-ALAT var man tvungen att frångå den
europeiska rekommendationen (metoden som ba–
serar sig på två reagenser) och istället förlita sig på
en enkelreagensmetod som angivits som alternativ
i rekommendationen. I detta enskilda fall avvek
man från tillvägagångssättet, och kalibrerade me–
toden innan det egentliga testet inleddes, för att nä
en nivå så nära den rekommenderade Z-reagens–
metoden som möjligt. Korrelatione n med
jämförelsemetoden var bra men regressionslinjä–
ren går inte genom origo. Kalibreringen är gjord så
att värdena vid referensområdets övre gräns stäm–
mer överens medjämförelsemetoden.Regressions–
linjärens ekvation blev Y= 0.91X
+
4.6.
En applikation för bestämning av CRP har tillfo–
gats apparaten.Kalibreringen sker med en punkt,
vilket begränsar mätningsområdet till ca. O - 100
mg/L. Man tar ett blank-värde utan antiserum av
varje prov och dess resultat subtraheras från det
erhållna resultatet. Korrelationen medj ämförelse–
metoden var bra.
Vid bestämning av ALAT och kreatinin notera–
des en mindre avvikelse under dagens lopp, som
kan bero på reagensens hållbarhet. Apparatens
reagensutrymme är inte kylt, och reagenserna står
i öppna flaskor. Då man använder analysatorn, är
det skäl att undvika att regenserna står i apparaten
längre än 4-5 timmar. Under testet, som pågick i tio
dagar, märktes inga förändringar i apparatens
kalibreringar.
Bruksegenskaper och lämplighetför kliniska labo–
ratorier
Analysatorns kapacitet motsvarar bäst behoven på
ett litet laboratorium, med mindre än 50 patient-
Klinisk kemi
i
Nord~n
3, 1994
prover per dag. Apparaten klarar också av ett större
laboratoriums krav, men då är man tvungen att
inleda flera analyser dagligen. Analyssortimentet
är omfattande, och det är möjligt att göra 16 olika
analyser samtidigt, vilket är mer än ett litet
laboratoriums behov.Analysatornmöjliggör i prak–
tiken utförande av alla de kemiska analyser som ett
litet laboratorium har på sitt program, om ock CRP–
bestämning är besvärlig. Reagenserna kan väljas
fritt och metoderna kan programmeras relativt fritt .
Med tanke på det praktiska arbetet, är det kyvett–
mängden, 16 på en gång, som utgör den begrän–
sande faktorn . Kyvetterna måste dessutom bytas ut
rätt ofta. Analysatorn meddelar när alla kyvetter är
använda. Byte av kyvetter är å andra sidan mycket
enkelt. Möjligheten att använda de ursprungliga
reagensflaskorna gör arbetet bekvämt, om än labo–
ratoriet av kostnadsskäl kan ha behov av att an–
vända större förpackningar. Proverna måste hällas
i provkoppar, vilket ochså är tidskrävande och kan
leda till misstag.
Analysatorns program är mycket enkelt och lätt
att använda. Detta beror delvis på att apparaten
saknar många av de finesser som finns i större
analysatorers program. Apparaten saknar bl.a. ett
program för kvalitetskontroll.
Å
andra sidan har
vissa analysatorers alltför komplicerade automa–
tiska kvalitetskontrollprogramvisat sig svåranvända
och besvärliga. Det enkla programmet är dessutom
rutinartat-under pågående analys kan man inte
t.
ex
mata in nya undersökningar. På grund av program–
mets enkla utformning , kan man lära sig
användningsrutinerna på några timmar , och
arbetsprinciperna är lätta att förstå . Dessa egenska–
per gör att apparaten lämpar sig för bruk på små
laboratorier, där man inte hela tiden har akademiskt
utbildad personal närvarande. Man bör dock notera
att användandet av denna apparat, liksom alla ana–
lysatorer, kräver en grundlig kännedom om meto–
derna, fortgående kvalitetskontroll och omsorgs–
full skötsel av reagenser. Vid metodkalibrering
behöver laboratoriet hjälp av en kemist och fortgå–
ende kontakt med stödlaboratoriet
LITTERATUR:
l.
Kaibola H-L, Linko L. Kliin Lab 1990; 4: 75-80
2. Linko L., Kaibola H-L. Kliin Lab 1992; 3: 56-61
3. Fraser C. G. The application oftheoretical goals based
on biological variation data in proficiency testing. Arch
Pathol Lab Med 1988; 112: 404-411
81
