Transferrinreceptor i serum sommarkör av
järnbrist
KARl PUNNONEN,
Biträdande överläkare, KYS, klinisk kemi, PB 1777, 70211 Kuopio
Järnbristanemi och anemi i samband med en
kronisk sjukdom
Bland den finska befolkningen är järnbristanemi
och anemi i sambandmed en kronisk sjukdom de
tvåmest allmännaanemier (l). Reducering av järn–
förrådet och järnbristanemi är vanligtvis en följd
av kronisk blodbrist. Med anemi i samband med
en kronisk sjukdommenar man anemi som är en
följd av infektions- och inflammationstillstånd el–
ler en följd av cancersjukdomar.Vid undersökning
av en anemipatient och i anemidiagnostik strävar
man till att i första hand urskilja järnbristanemi
från den sk. sekundäranemin i samband med en
kronisk sjukdom. Utredarrdet av orsaken till ane–
mi är viktigt, för man har kunnat påvisa, att i bak–
grunden av järnbristanemi hos vuxna ligger ofta
en elakartad tumör i magtarmkanalen. Anemise–
ringen är då en följd av lokal blödning, antingen
frånmagsäckens eller tarmens område, vilket små–
ningom leder till en reducering av järnförråden.
Hos kvinnor kan anemisering och järnbrist vara
en följd av exceptionellt rikligmenstruationsblöd–
ning. Evaluering av järnbalansen hos barn är be–
tydligt komplicerad, ty barnens järnbalans är be–
roende av bl.a. tillväxthastigheten och pubertet–
ens början (2), och det är uppenbart, att man hade
användning av en mer specifik järnbristmarkör
också vid utredarrdet av barnanemier.
Vid utredarrdet av järnbalansen hör serumets
järn-, transferrin- och ferritinbestämningar till de
mest använda laboratorieundersökningarna. Med
hjälp av dessa är det ändå inte möjligt att i alla
enskilda fall pålitligt påvisaen reduceringav järn–
förråden och skiljamellanjärnbristanemi och ane–
mi vid kronisk sjukdom. Järnhalten i serum är re–
ducerad både hos järnbristanemipatienter och hos
patienter vilkas anemi är förknippad med den kro–
niska grundsjukdomen. Transferrin är en sk. akut-
Klinisk Kemi
i
Norden 3.
J
999
fasprotein och dess koncentration sjunker i infek–
tions- och inflammationstillstånd. Serumets ferri–
tin sjunker vid järnbrist, men vid infektions- och
inflammationstillstånd stigerdet, vilket oftabetyd–
ligt försvårar diagnostiken av järnbrist. Tolkning
av serumets ferritinbestämningar är problematiskt
speciellt gällande patienter som befinner sigmel–
lan referensområdets nedre gräns (varierar i all–
mänhet mellan 10 och
15
jlg/1) och enligt kalkyl
den bästagränsen för beslutsfattande (beroendepå
patientmaterial ca 30-60 jlg/1) (3). En betydande
del av anemipatienter har i sambandmed järnbrist–
anemi ferritinkoncentrationen ännu på reference–
området, och för dessa patienter är diagnosställan–
det utan benmärgsundersökning rätt så svårt (4,5).
På grund av de problem som uppkommer i sam–
band med tolkningen av dagens järnbalans–
markörer har det funnits behov av bättre järnbrist–
påvisande laboratorieundersökningar.
TRANSFERRINRECEPTORNS STRUKTUR
OCHBIOLOGI
I benmärgen behövs järn till hemoglobinsyntesen,
ochjärnet transporteras i blodomloppet bundet till
transferrin. Järnets och transferrinets komplex flyt–
tar sig till erytrocyternas förstadier med hjälp av
cellytans transferrinreceptorer. CellytansTfR ären
ca. 190 kD glykoprotein med dimerstruktur. Den
består av två underenheter, vilka är 95 kD. När
erytrocyterna mognar lösgörs receptordelen som
befinner sig utanför cellmembranen och förs till
blodomloppet. Serumets TtR är en 85 kD mono–
mer underenhet av cellytansTtR. Den saknar cell–
ytansTtR:s 100 första aminosyror (AS) (se fig.). I
blodomloppet är TtR huvudsakligen bunden till
transferrin. Järnbrist ökar TtR-halten i erytrocy–
ternas förstadier, vilket medför att i sambandmed
67
