Klinisk Biokemi i Norden Nr 3, vol. 11, 1999 - page 38

TRANSFERRINRECEPTOR
sT
fR
100
760
AS
AS
Fig
J.
Cellytans transferrinreceptorär en dimer somär
uppbyggd av två likadana underenheter. Den sträcker
sig genom cellmembranen. Receptorns båda
underenheterkanbindaen transferrin-molekyl (TF).När
erytrocyterna mognar lösgörs receptordelen som
befinner sig utanför cellmembranen och förs till
blodomloppet (S-TJR).
järnbrist stiger serumets receptorhalter betydligt
(6-8). Det har påvisats, att infektioner eller
inflammationstillstånd inte nämnvärt påverkar
TfR-halterna. FörhöjdaTfR-halter kan uppstå vid
akuta leukemier. Även tillväxten av kroppens eryt–
rocytmassa vid hemolytiska tillstånd höjer seru–
metsTfR-koncentration (8,9).
S-TfR-BESTÄMNINGAR
För bestämning av halten av lösligt TfR används
vanligen serum. TfR halten i serum (någramg) är
betydligt högre än ferritin halten (mg). Man har
kunnat påvisa att serumets TfR (S-TfR) är tämli–
gen stabilt och fast provet utsätts t.ex. för tining
och djupfrysning upprepade gånger, påverkardet–
ta inte avsevärt demätbarakoncentrationerna.Det
djupfrysta provet kan förvaras minst flera måna–
der vid
-20°
C.
Kommersiellt finns det att få ana–
lysmetoder av ett antal olika producenter.De fles–
ta är sk. immunoenzymatiska metoder. Resultat-
68
nivån varierar någotmellan olikametoder, ochdet
finns ingen internationell standardisering. Vid tolk–
ning av resultat skall därför beaktas den analys–
metod som har använts. Nyligen har det kommit
ut på marknaden metodtillämpningar som passar
också till klinisk kemiska analysatorer (l0).Dessa
nya tillämpningar möjliggör arbetets automatise–
ring och även en betydlig sänkning av kostnader.
De lämpar sig även för sjukhuslaboratoriers ana–
lysatorer ochmöjliggör en omfattande användning
avTfR-bestämningar i patientarbetet
TfR-BESTÄMNINGARSKLINISKATILLÄMP–
NINGAR
Mellan män och kvinnor har man tillsvidare inte
kunnat påvisa betydande skillnader i TfR-halten,
vilket gör att samma referensgränser kan använ–
das som tolkningsgrund både för män och kvin–
nor.Små barn (t.ex. 3-4 år)har litet högre koncen–
trationer än vuxna. Ett flertal nyligen gjorda un–
dersökningar har påvisat att höjning avS-TfR-hal–
ten över referensområdets övre gräns tyder pålit–
ligt på järnbrist (5). Tolkning av S-TfR-resultat
underlättas märkbart av att varken infektions- el–
ler inflammationstillstånd påverkar betydligt på
koncentrationerna.Speciellt det faktum att S-TfR–
bestämningarnas gräns för beslutsfattandet och
referensområdets övre gräns ligger nära varandra
underlättar tolkningen. Med hjälp av benmärgens
järnfärgningkanmanpålitligt försäkra sigom jäm–
förrådens minskning.Benmärgsundersökningen är
både en snabb och pålitlig metod, men man kan
anta, att i vissa fall kan kostnaderna, eventuellt till
ochmedbristen på provtagningsteknikeller instru–
ment i praktiken leda till att benmärgsundersök–
ning inte kan genomföras fast det skulle finnas
medicinska grunder. Minskning av järnförråden
kan uppenbarligen påvisas med hjälp av S-TfR–
bestämning nästan likapålitligt sommed benmärg–
ens järnfärgning. Ifall man i sambandmed patien–
tens anemiundersökning kan begränsa fråge–
ställningen till att skiljaemellan järnbristanemi och
sekundäranemi kan det tänkas attTfR-bestämning
i vissa fall kunde ersätta benmärgsundersökning–
en.Med hjälp av andra undersökningar bör hema–
tologiska malignileter och hemolytiska tillstånd
uteslutas, då även i anslutning till dessa kan S-TfR
Klinisk Kemi
i
Norden 3, 1999
1...,28,29,30,31,32,33,34,35,36,37 39,40,41,42,43,44
Powered by FlippingBook