44 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2017
Doktorsavhandling:
Adherence to venous blood specimen collection
practice guidelines among nursing students and
healthcare staff
Karin Nilsson
Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet
Karin Nilsson disputerade den 3
juni 2016 vid medicinska fakul-
teten, Umeå universitet med
avhandlingen
Adherence to Venous Blood Spe-
cimen Collection Practice Gui-
delines Among Nursing Students
and Healthcare Staff
Handledare: Christina Juthberg, Christine Brulin
och Kjell Grankvist
Introduktion
Venösa blodprov är mycket vanligt förekommande
inom hälso- och sjukvård, och analysresultat från
dessa utgör en betydande bas för diagnostisering
samt utvärdering av behandling (1, 2). Genom att
följa rekommendationer i nationella riktlinjedoku-
ment, säkerställs att momentet genomförs i enlighet
med evidens/best practice. Studier har dock visat att
både personal vid hälsocentraler och sjukhusavdel-
ningar avviker från riktlinjer och därmed äventyrar
patientsäkerheten (3-6). Legitimerade sjuksköterskor
utgör en av flera yrkeskategorier som utför momentet
venöst blodprov, och följaktligen också sjuksköterske-
studenter under utbildning. Få studier har tidigare
fokuserat på i vilken omfattning just den kategorin
följer nationella riktlinjer. Avhandlingen, som tar
avstamp ur tidigare forskning som alltså visar på
suboptimal följsamhet till riktlinjer gällande venöst
blodprov, består av fyra delstudier: tre med fokus på
sjuksköterskestudenter och den fjärde med fokus på
ev kontextuell påverkan i klinisk praxis.
Vård av hög kvalitet, oftast baserad på evidens/best
practice, är en självklarhet inom modern hälso- och
sjukvård. Det säkerställs bland annat genom använ-
dandet av riktlinjedokument baserade på evidens eller
bästa tillgängliga erfarenhet. Genom att följa riktlin-
jer minskas även risken att patientsäkerheten äventy-
ras och onödigt lidande, kostnader för misstag samt
förlängda vårdtider minimeras/elimineras. Trots att
det är svårt att uppskatta merkostnaden för vårdska-
dor har Socialstyrelsen ändå presenterat statistik i
2017 års version av publikationen Säker vård, där man
skattar merkostnader på grund av förlängd vårdtid
för skador till 11,5 mdkr. Av dessa bedömds 8,5 mdkr
vara direkt relaterade till vårdskador (Socialstyrel-
sen, 2017). Det ligger i sakens natur att riktlinjer
alltid är av godo, att den vård man ger håller högre
kvalitet om riktlinjer efterföljs. Följsamhet i det här
sammanhanget avser hur väl provtagande personal
håller sig till riktlinjer för venöst blodprovstagning.
Riktlinjerna är relativt omfattande och innehåller
många steg. Därför har en förenkling efterfrågats
både på nationell och internationell nivå (3).
I universitetsutbildningen till legitimerad sjukskö-
terska introduceras venöst blodprovstagning under
någon av de första terminerna. Efter praktisk träning
vid kliniska träningscentra på campus, fortsätter
studenterna att utföra momentet under handledning
vid perioder av verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
i klinisk verksamhet. Endast ett fåtal studier har
genomförts på sjuksköterskestudenter i ämnet, därför
är det viktigt att studera följsamhet till riktlinjer gäl-
lande venös blodprovstagning bland dessa, men också
ytterligare studera följsamhet bland vårdpersonal.
Det övergripande syftet för avhandlingen var därför
’att undersöka följsamhet, samt faktorer som inverkar
