Klinisk Biokemi i Norden · 2 2017
| 47
samhet och tidigare arbetserfarenhet inom vård och
omsorg, lägre termin, större tilltro till evidensbaserad
praxis, samt större tilltro till akademisk förmåga. I
den multilogistiska regressionsanalysen var oddsen
högre att studenter i lägre terminer, samt de utan
tidigare vårderfarenhet skattade följsamhet. Även
studenter med större tilltro till både evidensbaserad
praxis och akademisk förmåga var mer sannolika
att följa riktlinjer än de med lägre tilltro. Slutligen
var oddsen högre att studenter som uppgav att de
använde forskning vid 50% eller mer av arbetspas-
sen skulle skatta följsamhet till riktlinjer än de som
använde forskning vid färre tillfällen.
Studie IV
Studenternas reflektioner kring avvikelser från rikt-
linjer gällande venös blodprovstagning resulterade i
sex subteman, tre teman, och ett huvudtema (tabell 2).
Studenterna beskrev hur de fann sig balanserandes
mellan kraven från utbildningen, att visa på följsam-
het till riktlinjer, och den faktiska verklighet som
råder i klinisk verksamhet där följsamhet inte alltid
efterlevs. Ofta, men inte alltid, upplevde studenterna
att de var tvungna att anpassa sig till handledarens
och enhetens oskrivna lag om hur venös blodprov-
stagning genomförs. Anledningar beskrevs vara det
upplevda kravet att passa in, att man fruktade att
inte vara omtyckt på VFU-platsen, att man skulle bli
ansedd som en ’besser-wisser’ om man ifrågasatte,
samt att man var rädd för ’dåligt omdöme’ från
handledaren inför slutbedömningen. Just faktumet
att handledaren inte bara handleder, och på så sätt
har möjlighet att forma studenten, utan också skall
ge ett utlåtande om lärandeprocessen var den största
anledningen till att man avstod från att kommentera
dennes ev bristande förhållningssätt. Studenterna
upplevde att följsamheten till riktlinjer vid vissa
enheter var stor, vilket innebar att det var enkelt att
också själv vara följsam. Av beskrivningar och reflek-
tioner framkom det man som student automatiskt
faller in i samma beteende som alla andra, oavsett
om personalen vid enheten där VFU genomfördes
följde riktlinjer eller ej.
Reflektion
Resultaten i delstudierna visar på att kontext har bety-
delse för hur väl provtagande personal följer riktlinjer
för venös blodprovstagning, att sjuksköterskestuden-
ter tappar i följsamhet under utbildningens gång,
samt att personliga egenskaper som tilltro till sin
förmåga och evidens har betydelse för följsamheten.
Personal vid hälsocentraler där den rådande san-
ningen är i linje med riktlinjedokument, följer dessa
i större utsträckning än personal vid enheter där
man vanligtvis uppvisar lägre följsamhet. Skulle en
personal byta arbetsplats från en enhet med högre
följsamhet till en annan med lägre, är sannolikheten
stor att hen skulle tappa i följsamhet och istället falla
in i den kultur som råder vid den nya arbetsplatsen.
Det innebär att det är viktigare att känna grupptill-
hörighet än att faktiskt göra rätt. Talesättet ”det sitter
i väggarna” är relevant i dessa sammanhang, då det
förefaller vara förknippat med specifika arbetsplatser
snarare än enbart enskild personal. Detta faktum
beskrivs också av sjuksköterskestudenterna som
upplever att det är smidigast att bara falla in i den
kultur, det arbetssätt som råder, än att ifrågasätta och
riskera att få stämpeln som obekväm. Tidigare stu-
dier (10) har visat på liknande resultat där studenter
hellre faller in i ett icke optimalt beteende än att följa
Figur 1: Sannolikhet av följsamhet till riktlinjer för en
fråga med lågt MOR och ICC (item 3), och en fråga med
högt MOR och ICC (item 4). Varje punkt representerar en
hälsocentral.
PHD ID: identifikationsnummer på hälsocentraler
