Klinisk Biokemi i Norden · 3 2015
| 37
exosomens cellbiologiska betydelse kom 2006 då man
visade att mikrovesikler från embryonala stamceller
innehöll mRNA, som kunde överföras till målceller
och där ge upphov till nya proteiner (15). Denna rap-
port följdes av ytterligare en, som visade överföring av
både mRNA och mikroRNA (miRNA) till målceller
med effekter på deras proteinsyntes (16). Exosomer
betraktas idag som en integrerad del i det intercel-
lulära rummet där de fungerar som regulatorer och
mediatorer i ett cell-till-cell kommunikativt sam-
manhang. De finns i samtliga kroppsvätskor och
kan fungera som immunomodulatorer med såväl
immunsuppressiva som immunaktiverande effekter
och de kan överföra proteiner och nukleinsyra-
fragment till mottagarceller. Frisatta exosomer kan
således påverka mottagarceller i närområdet eller,
efter inträde i en kroppsvätska, nå mer distanse-
rade mottagarceller. Det har visat sig att exosomers
funktioner är relaterade till deras cellulära ursprung
och kan vara mångahanda med influens på: celltill-
växt, neuronal signalöverföring, cellrörlighet och
immunresponsaktivering. Detta illustreras av ovan
nämnda exosomer från B-lymfocyter och dendri-
tiska celler, där exosomen förmedlar ett adaptivt
immunsvar gentemot ifrågavarande patogener eller
tumörer. Exosomer från tumörer spelar en aktiv
roll i tumörbildning, angiogenes, metastasering och
terapirespons genom direkt överföring av onkogener
och onko-miRNA mellan cancerceller samt mellan
cancerceller och tumörstroma. Vad som kan te sig
som ännu mera spektakulärt är att exosomer från
bröstcancerceller nyligen visades kunna överföra
miRNA till normala celler, som därmed stimulerades
till att canceromvandlas och friska humana epiteliala
celler från bröst började bilda tumörer, då de injice-
rades i möss som behandlades med cancerexosomer
(17). På samma sätt kan man tänka sig att exosomer
från friska celler kan ha en positiv effekt på maligna
celler, som vi visade redan 2000 i
in vitro-
försök med
prostasomtillsats till odlade prostatacancercellinjer,
vilkas tillväxt hämmades (18).
Exosomer i diagnostik
Exosomer frisätts till det extracellulära rummet
under både normala och patologiska förhållanden
och det kan vara värt att påpeka att det råder enig-
het om att maligna celler frisläpper fler exosomer än
deras normala motsvarigheter. Exosomers innehåll av
Fig. 1.
Transmissionselektronmikro-
skopibild av seminala prostasomer.
Bilden visar membranomgärdade,
rundade vesikler med mer eller min-
dre elektrontätt innehåll, vilka vari-
erar i storlek. Majoriteten prostaso-
mers diameter varierar mellan 40
– 250 nm med en medeldiameter av
142 nm (26).
