46
| 2 | 2012
Klinisk Biokemi i Norden
Normalvärden för 75-åringar bosatta i Uppland
Anders Larsson
Klinisk Kemi och Farmakologi, Akademiska laboratoriet, Uppsala
De flesta referensmaterial är base-
rade på individer i åldern 20-60
år. Ofta saknar vi tyvärr bra refe-
rensvärden för barn och pensionä-
rer. Här är därför en sammanställ-
ning av normalvärden för 75-åriga
svenska män och kvinnor som
komplement till de vanliga refe-
rensintervallen.
Värdena är baserade på PIVUS (Prospective
Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors)
kohorten som är en populationsstudie i Uppland.
Totalt består PIVUS kohorten vid 75 års ålder av 821
individer varav 373 kvinnor. Det förekommer en
hel del kardiovaskulära sjukdomar i denna grupp av
75-
åringar vilket är representativt för svenska män
och kvinnor i denna ålder. Det är en återkommande
diskussion kring hur man väljer ut äldre individer för
att beräkna normalvärden då äldre personer i regel
har sjukdomar och/eller står på någon eller några
mediciner. Antingen exkluderar man dessa och får en
väldigt liten grupp kvar som man då kan ifrågasätta
om den är representativ för populationen, eller också
tar man med ej helt friska individer (t.ex. personer
som äter någon sorts medicin).
Vi har valt att presentera referensintervall baserat
på hela population respektive den grupp som ej hade
någon känd kardiovaskulär sjukdom. Som synes är
det i regel mycket små skillnader mellan hela gruppen
och den subgrupp som ej har någon känd kardiovas-
kulär sjukdom. Vi tycker därför att när värdena är
lika (med och utan kardiovaskulär sjukdom) är det
bättre att även inkludera de individer som har kardio-
vaskulär sjukdom i referenspopulationen. Diabetiker
exkluderades vid beräkningen av referensintervallen.
Analyserna utfördes med hjälp av en Ortho Vitros
FS 5.1 analysator. Referensintervallen beräknades
med hjälp av bootstrap metodik och RefVal 4.0.
För närmare detaljer om vilka reagens och instru-
ment som användes se:
Ryden I, Lind L, Larsson A. Reference values for
75-
year-old males and females for thirty frequently
used laboratory markers. Upsala J Med Sci, 2012, in
press.
Jämförelse med NORIP
Det är naturligt att jämföra dessa värden hos
75-
åringar med de NORIP värden som de flesta labo-
ratorier använder dagligen. NORIP består framförallt
av yngre individer än denna kohort. Provtagningen
i NORIP var mycket noggrann vilket möjligen kan
ge upphov till en bias, men provtagningen i PIVUS
kohorten var ändå klart bättre än vad vi kan förvänta
oss när vi analyserar rutinprover. Instrumentskill-
nader kan givetvis påverka resultaten, men sanno-
likt beror skillnaderna i resultat mellan NORIP och
PIVUS på åldersskillnaderna.
I PIVUS var de beräknade referensintervallen för
både ALAT och alkaliskt fosfatas snävare. Det skulle
kunna bero på att det är en mer homogen population
än NORIP. Den övre referensintervallsgränsen för
ALAT blir klart lägre, men det är väl tveksamt om
något laboratorium vill sänka denna gräns. Innan
NORIP hade vi en lägre gräns för ALAT vilket
medförde att många individer blev patologiska och
höjningen av ALAT gränsen i och med införandet av
NORIP tror jag uppfattades av de flesta som positivt.
Albumin är något lägre i PIVUS kohorten men det
rör sig bara om något gram vid den lägre referensin-
tervallsgränsen. Man kan fundera över hur stor del
av albuminsänkningen hos äldre som beror på dålig
nutritionsstatus. En förbättrad kost hos de äldre
kanske på sikt kommer att minska ålderspåverkan
på albuminvärdena. Kalciumnivåerna är tämligen
lika även om NORIP har något högre andel värden
över 2,50. Övre gränsen för kreatinin är som väntat
lägre i PIVUS kohorten vilket förklaras av minskande
muskelmassa med stigande ålder. Samtidigt kan vi
också se att urea som ofta också används som njur-
funktionsmarkör ligger högre i PIVUS. Min tolkning
