44
| 3 | 2011
Klinisk Biokemi i Norden
Den akademiska utbildningen i Sve-
rige är i enlighet med Bolognapro-
cessen och trädde i kraft 2007 och
delas upp i tre nivåer: grundnivå,
avancerad nivå och forskarnivå.
Skillnaden mot vårt tidigare sys-
tem i Sverige, som före 2007 endast
hade två nivåer- grundutbildning
och forskarutbildning - är att den treåriga biomedi-
cinska analytikerutbildningen är på grundnivå 180
högskolepoäng (hp) och magisterutbildning (one year
master) 60 hp och masterutbildning 120 hp (two year
master) som är på avancerad nivå. För vidare studier
på avancerad nivå krävs 180 hp.
För tillträde till forskarutbildning krävs förutom
grundexamen även minst magisterexamen. Forskar-
utbildningen är fortfarande fyraårig men diskussioner
förs om den skall vara treårig och bygga på en tvåårig
masterutbildning.
Biomedicinsk analytikerutbildning
Biomedicinsk analytikerutbildningen är en treårig aka-
demisk yrkesutbildning som omfattar 180 hp. Utbild-
ningen leder till yrkesexamen och kandidatexamen.
Biomedicinsk analytiker är ett legitimationsyrke med
skyddad yrkestitel i Sverige. Efter avslutad yrkesexamen
utfärdar Socialstyrelsen efter ansökan legitimation.
Utbildningen finns på 11 högskolor och universitet
i landet och ges vid Göteborgs universitet, Högskolan
i Jönköping, Högskolan Kristianstad, Karlstads uni-
versitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet,
Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Umeå universitet,
Uppsala universitet och Örebro universitet.
Utbildningens innehåll
Mål för utbildningen anges i Högskoleförordningen
1993:100 (
examensordningen bilaga 2) i dess lydelse
Utbildning till biomedicinsk analytiker i Sverige
Bodil Persson
Fakulteten för Hälsa och samhälle.
Enheten för Biomedicinsk Laboratorievetenskap, Malmö högskola.
070701.
De nya målen för utbildningen enligt Bologna-
processen är mer omfattande än tidigare och bygger
på lärande mål
(
learning outcomes)
.
Lärandemålen är
kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt
värderingsförmåga och förhållningssätt. Ett examens-
arbete skall också ingå i utbildningen. Det skall klart
framgå vad studenten skall lära sig i utbildningen och
kunna tillämpa då den klarat av utbildningen.
Varje utbildningsort tolkar målen och organiserar
utbildningen därefter, gemensamt är utbildningens
huvudområde biomedicinsk laboratorievetenskap med
fokus på metodiker (BML). I utbildningen ingår också
naturvetenskapliga, biomedicinska, beteende- och sam-
hällsvetenskapliga ämnen. Kvalitetssäkring, dokumen-
tation och förmåga att problematisera vetenskapliga
frågeställningar samt kunskaper om relevanta författ-
ningar. Verksamhetsförlagd utbildning är en viktig del
i utbildningen och bör ha sin huvudsakliga placering
inom kliniska laboratorier.
Huvudområde Biomedicinsk laboratorievetenskap
Utbildningens organiseras så att biomedicinsk labora-
torievetenskap omfattar minst 90 hp och ett examens-
arbete på kandidatnivå om 15 hp ingår. Övriga ämnen
(
bi-stödämnen) omfattar 90 hp.
BML fokuseras på laboratoriemetodiker och inne-
håller teoretisk och laborativ utbildning i metoder.
Laboratoriemetodiken vilar på vetenskap och beprö-
vad erfarenhet. Exempel på laboratoriemetodiker är
biokemisk, molekylärbiologisk, cellbiologisk, mik-
robiologisk, immunologisk, transfusionsmedicinsk,
morfologisk, klinisk kemisk, fysiologisk, ultraljud och
djurexperimentell metodik för att nämna några av de
metodiker som utbildningen i BML byggs upp och
fördjupas i. Omfattningen av den verksamhetsförlagda
utbildningen varierar vid de olika utbildningsorterna
och är vanligtvis mellan 20 – 30 hp. Omfattningen av
