38
| 3 | 2011
Klinisk Biokemi i Norden
En inte så kort introduktion till probabilistiska
(
Bayesianska) metoder
Johan Bjerner
Fürst medisinsk laboratorium, Oslo
Precis som datavärlden har sina
Windows och Macintoshanhän-
gare, så är statistik ofta delat
mellan anhängare av ”klassiska
metoder” och ”probabilistiska
metoder”. En grov gissning är
väl att statistikvärlden fördelar
sig 50/50 mellan dessa, och diskussionen mellan
anhängarna är ofta både intensiv och emoti-
onell. I medicinsk biokemi har alltid ”klassiska
metoder” dominerat fullständigt, men en ändring
verkar vara på väg. Den mycket omdiskuterade
ekvationen för att beräkna ”estimated average glu-
cose” från HbA1c blev härledd med probabilistiska
metoder.
Först några tröstande ord: Resultaten från klassiska
och probabilistiska metoder blir oftast ganska lika.
Man kan därför fortfarande använda ”klassisk sta-
tistik” med gott samvete. Och mera, probabilistiska
metoder är inte mer osäkra än klassiska metoder,
man får konfidensintervaller på samma sätt som med
klassiska metoder. Probabilistiska metoder har dock
tydliga användningsområden:
1.
För att kontrollera resultaten från klassisk statistik (!)
2.
Metoderna är något mer exakta än klassiska meto-
der, så när det är frågan om mycket pengar och
stora kvalitetskrav (läs läkemedelsutprovningar) så
används ofta probabilistiska metoder.
3.
Probabilistiska metoder är ofta överlägsna när det
är få observationer (fem råttor…)
4.
Probabilistiska metoder kan för en del problem vara
mycket enklare att använda än klassiska metoder.
Med andra ord: Jag har både en Windowsmaskin
och en Macintosh hemma som jag använder till olika
saker, och jag menar att man bör behärska både klas-
siska och probabilistiska metoder och använda det
som passar bäst!
På besök hos två statistiker
England 1921. I en grå, kall och vedeldad vinter sitter
den klassiska statistikern i ett omgjort femtonhun-
dratalsslott framför pärmar med siffror beskrivande
imperiets livsmedels- och industriproduktion. Vår
statistiker är underbetald, lammullströjan har hål, och
på bordet framför honom ligger endast en räknemas-
kin med vev och ett antal räknetabeller. Vår klassiska
statistiker gör följande:
1.
Datareduktion. Tusentals observationer (från 1920)
reduceras med räknemaskinen ned till två-tre
”
estimatorer”, vanligtvis genomsnitt och standard-
avvikelse.
2.
Statistisk test. Estimatorvärdena (från 1920) jämförs
med tidigare estimatorvärden (från 1919) i en tabell.
I tabellen får man ett värde på testen (t.ex. F-test)
och ett p-värde. Det finns inte så många tabeller,
mest bara tabeller för normalfördelade data.
Kalifornien 1962. Vår probabilistiska statistiker har
alldeles nyss kommit in från beachen. Hawaiiskjortan
och solglasögonen är fortfarande på. Som efternamnet
antyder blev vår statistiker headhunted från Östeuropa
efter kriget. Här har han fått en ”dator”, en exklusiv grå
sak som kräver godkännande från FBI/CIA. Framför
honom ligger data från tester av telekommunikation.
1.
Precis som i klassisk statistik antar vår statistiker att
data kommer från en statistisk fördelning, t.ex nor-
malfördelningen. Normalfördelningen kan beskrivas
med ett genomsnitt och en standardavvikelse.
