4
| 3 | 2011
Klinisk Biokemi i Norden
Analytik - inte bara pre eller post
Henrik Alfthan
Preanalytik har redan under en
längre tid varit ett så gott som
dagligt samtalsämne inom klinisk
kemi. Med fog har man i allt större
grad börjat fästa uppmärksamhet
vid enskilda parametrar och hän-
delseförlopp som inverkar på det
slutliga analysresultatet. Vi vet till
exempel att uppbevaring av serumprover vid förhöjd
temperatur (+30°C) redan inom några timmar spjälker
delvis sönder hCG till dess fria α- och β-underenheter.
Då första trimesterns serumscreening för Downs syn-
drom (21-trisomi) bland annat grundar sig på kvan-
titering av hCGβ är det klart att temperaturkontroll i
transportbilarna under varma sommardagar är ytterst
viktig. Och vem har inte hört talas om att proteiner i
urinprov adsorberas ospecifikt till plaströr, förvaring
av urinprover vid -20°C resulterar i varierande sönder-
fall av LH, hemolys gnagar sönder insulin, bara för att
nämna några stötestenar inom preanalytiken.
Det har forskats mycket och studerats flitigt på
nämnda område. Så intensivt att man nästan skulle
tro att själva analytiken är fläckfri. Tyvärr, så lyckligt
lottade är vi inte!
Vi har en uppsjö olika bestämningar i vår laborato-
riehandbok - korta, till synes entydiga namn som ger
en bild av att vi har läget under kontroll. Man glömmer
dock tidvis bort att i kroppen syntetiseras ett protein
som proform, det genomgår processering, utsöndras,
och bryts till slut ner. Processeringen innebär bland
annat spjälkning av polypeptidkedjan samt av de kova-
lent bundna kolhydraterna. För att ta ett exempel resul-
terar allt detta i inte mindre än ca 10 molekylvarianter
av graviditetshormonet koriongonadotropin (hCG),
alla med ett likaså flertal olika kolhydratvarianter.
Metoder som specifikt mäter huvudkomponenterna
hCG och hCGβ finns tillgängliga men på de stora ana-
lysatorerna heter bestämningen "hCG" och marknads-
förs vanligtvis med benämningen total-hCG-metod.
En gemensam nämnare för de olika metoderna är att
de till en mycket varierande grad känner igen hCGβ
-
allt från att underskatta till att överskatta två-till-
tre-faldigt. Resultaten från två olika analysatorer är
därför inte nödvändigtvis jämförbara. Inom gravidi-
tetsdiagnostik har denna egenskap föga betydelse då
största delen av hCG-immunreaktiviteten består av
intakt hCG men vid uppföljning av en mängd olika
tumörer som producerar huvudsakligen hCGβ är det
viktigt med både optimal känslighet och specificitet,
vilka dessa till en stor del saknar.
Mångfalden i cirkulerande proteinformer återspeg-
lar sig också hos prolaktin. Förutom monomert och
biologiskt aktivt prolaktin kan man uppmäta i serum
varierande mängder big-, och big-big-prolaktin. De
sistnämnda, vilka inte har känd biologisk aktivitet,
blir ofrivilligt uppmätta med dagens bestämningsme-
toder. För att kringgå problemet krävs tidskrävande
förbehandling av provet (precipitation av de högmo-
lekylära proteinkomplexen) för att få ett kliniskt rele-
vant resultat. Analogt med hCG-metoderna reagerar
även prolaktinmetoderna mycket olika med big - och
big-big-prolaktin. En intressant iakttagelse är att meto-
derna med de kortaste inkubationstiderna reagerar
sämst fastän nog betydelsefullt, med dessa prolaktin-
varianter. Ur klinisk synvinkel har denna egenskap
dock ingen betydelse.
Det är lätt att instämma att en polypeptid med flera
100-
tal gånger högre massa än ett steroidhormon är
behäftat med mångfalt flera potentiella problem. De
immunologiska steroidbestämningarna har dock också
sina handikapp i form av störningar från bindarprotei-
ner, korsreagerande steroider och steroidkonjugat. Här
har vi ändå kommit en bra bit framåt under senaste
tid genom intensiv utveckling av masspektrometriska
metoder, vilka i dag på många håll redan är rutinbe-
stämningar. Motsvarande analytik för polypeptider
och andra makromolekyler har ännu en bit att vandra.
Generellt sett har vi en helt brukbar analyspark. Det
klaraste tecknet på att våra metoder duger långt är att
klinikerna beställer och betalar för dem! Det rättfärdi-
gar dock inte oss att ligga på våra lagrar. Att utveckla
metoder med bättre specificitet och mindre benägen-
het till störningar är i allas vårt intresse.
