![]()
34
| 3 | 2006
Klinisk Biokemi i Norden
35
| 3 | 2006
Klinisk Biokemi i Norden
av alla kärnförande celler med konstant hastighet
och finns i alla kroppsvätskor. Till skillnad från
kreatinin påverkas Cystatin C inte nämnvärt av
kön, ålder, muskelmassa eller diet (10). Några stu-
dier har raporterat att faktorer som inflammation,
kortisonbehandling, hypertyreos och reumathoid
artrit kan ge förhöjda serumkoncentrationer obero-
ende av njurfunktionen (11-13). Till skillnad från
kreatinin är serumkoncentrationen av Cystatin C
konstant från cirka ett till 50 års ålder. Vid högre
ålder ses en stegring av Cystatin C-halten som en
följd av den åldersbetingade sänkningen av GFR
(14). Då muskelmassan vid högre ålder
successivt minskar kan den åldersbetin-
gade försämringen till synes helt utebli
då uppskattningen av GFR baseras på
serum kreatinin-mätning (Figur 1) (15).
I njuren filtreras Cystatin C fritt i
glomeruli. Från primärurinen återre-
sorberas Cystatin C i njurens proximala
tubuli och bryts ned till minst 99 pro-
cent. Ingen tubulär utsöndring förekom-
mer och normalt innehåller urin ingen
eller en mycket liten mängd Cystatin
C. Cystatin C besitter alltså flera egen-
skaper, som gör det till en potentiell
markör för GFR, vilket noterades för
första gången 1985 (16). Sedan med-
let av 90-talet har turbidimetriska och
nefelometriska immunoassays lämpade
för komersiellt bruk varit tillgängliga
(17, 18). Den turbidimetriska metoden
ger i allmänhet ca 20-30% högre refe-
rensvärden än den nefelometriska.
Ett stort antal publikationer har rapor-
terat jämförelser mellan Cystatin C och
kreatinin. I en meta-analys av studier, som använt
godtagbara referensmetoder för GFR-mätning, visa-
de den sammanfattande ROC- och korrelationsana-
lysen att Cystatin C är en mera tillförlitlig markör
för GFR än kreatinin (19) . I specifika patientgrup-
per bestående av bl.a. barn, äldre, diabetiker och
leversjuka har resultaten varit likartade (20-23).
Cystatin C lämpar sig väl för upptäckt av lind-
rigt eller måttligt nedsatta GFR-värden. Även hos
diabetiker med initialt normal eller förhöjd glo-
merulusfiltration visade sig Cystatin C bättre än
Figur 1. Korrelation mellan serum kreatinin
och ålder (r=0.084; p=0.138) samt serum
Cystatin C och ålder (r=0.420; p<0.001) i en
frisk äldre befolkning (n=315)(14)
Bakgrund
En åldrande befolkning
och ett växande antal typ
2 diabetiker har lett till en
ökad förekomst av kronisk
njursvikt överallt i världen.
Identifiering av riskgrupper
samt preventiva åtgärder
och tidig behandling kan
dämpa sjukdomsförloppet
så att behovet av aktiv ure-
mibehandling kan fördröjas. Nefropati utvecklas
smygande och tidig upptäckt är därför möjlig
endast genom medveten screening.
Mikroalbuminuri utgör ett tidigt tecken på njur-
skada hos diabetiker. Hos typ 2 diabetiker kan
dock försämrad njurfunktion även förekomma utan
mikroalbuminuri på grund av den multifakto-
riella etiologin med inslag av såväl iskemiska och
aterosklerotiska förändringar som klassisk mikro-
vaskulär diabetisk glomeruloskleros (1). Diabetiker
rekommenderas därför årligen genomgå såväl scre-
ening för mikroalbuminuri som bestämning av den
glomerulära filtrationshastigheten (GFR), som bäst
beskriver njurfunktionen (2).
Kreatininbaserade metoder för uppskattning
av GFR
Den traditionella metoden för uppskattning av GFR,
serum kreatinin, är enkel och billig men har flera ana-
lytiska och biologiska felkällor (3). Genom att mäta
kreatinin clearance kan en del felkällor elimineras,
men inexakt urinuppsamling ökar, dessvärre, risken
för felbedömning speciellt hos äldre personer (4).
Kreatininet elimineras förutom via glomerulär
Cystatin C
– markör för tidig upptäckt av försämrad njurfunktion
Elise Wasén
MD, Specialist i allmänmedicin, Salo hälsocentral
E-post: elise.wasen@utu.fi
filtration även via tubuli. Andvändningen av krea-
tininet som GFR markör försvåras därför vid kraf-
tigt nedsatt njurfunktion då utsöndringen via tubuli
samtidigt accelererar.
Kreatininkoncentrationen är beroende av mus-
kelmassan och påverkas därför av ålder, kön samt
sjukdomar, som påverkar näringstillståndet. I dessa
patientgrupper stiger kreatininet över referensvär-
det först sedan njurfunktionen och GFR försämrats
markant (5). Dold njurinsufficiens är vanlig hos
äldre sjukhuspatienter och medför ökad risk för
medicinbiverkningar (6).
Kreatininbaserade GFR-prediktionsformler, av
vilka Cockcroft-Gault och MDRD algoritmerna är
de mest använda, är mera tillförlitliga och rekom-
menderas numera för användning i klinisk praxis i
stället för serum kreatinin och kreatinin clearance
(7). Då kreatininets felkällor inte helt kan elimineras
och då dessutom bristfällig kalibrering, speciellt vid
låga kreatininvärden, kan förskjuta resultaten med
tiotals procent anses lindrigt nedsatta kreatinin-
baserade formeluppskattade GFR-värden såpass
osäkra att de hellre borde uppges som GFR>60ml/
min/1.73m
2
än som exakta värden (8, 9).
Kreatininet är alltså inget idealiskt njurfunk-
tionstest. Då exaktare direkta metoder för mätning
av GFR såsom t.ex. Krom-EDTA-clearance eller
Iohexol-clearance är kostsamma och otympliga att
använda har det länge funnits en beställning på ett
bättre njurfunktionstest för klinisk praxis.
Serum Cystatin C
Serum Cystatin C, en cysteinproteashämmare, är ett
litet protein med molekylmassan 13 kDa, som består
av en enda proteinkedja. Cystatin C produceras
(Fortsætter side 36)
