One ofthe laboratories may be considered to ope–
rate at a higher metrologica! leve! (i .e. Lower
leve! of uncertainty). Its results are considered to
be the reference values in such intercomparisons
and
it
may act as an advisory or mentor labora–
tory to the other laboratories...
Vi har valt att tala om 'mentor-laboratorium' för
att dels skilja dess funktioner och kompetens frän
den etablerade beteckningen 'referens-laborato–
rium ', dels för att understryka att 'mentor-labora–
toriet' skall ha ett metodologiskt och kompetens–
mässigt ansvarsförhållande till associerade labo–
ratorier.
Vad menas med högre metrologisk nivå, som
omnämns ovan? Vi kan inte sträcka oss till att
kräva att mentorlaboratoriet skall vara jämställt
med ett referenslaboratorium (9) och uppfylla alla
krav i standarden. Mentorlaboratoriet skall vara
ett rutinlaboratorium med extra resurser för att
göra omsorgsfulla kalibreringar och ha ett väl
utvecklat system för att övervaka stabiliteten i
mätningarna. Instrument skall vara noga kontroll–
erade och kalibrerade och personalen välutbildad.
Mentorlaboratoriet kan också tänkas bli en nod i
ett nätverk av mentorlaboratorier som utbyter
prover med varandra. Det finns ingen anledning
att ett laboratorium skall vara mentor för alla
komponenter, tvärtom kan det vara en fördel och
en stimulans att fördela mentoruppgiften mellan
flera laboratorier i en region för att därigenom
öka kompetens, engagemang och motivation.
Mentorlaboratoriet skall också ha kompetens och
resurser att bistå anslutna laboratorer.Ett väl
utvecklat och genomfört mentorprogram, uppbac–
kat av ett optimerat internt kvalitetskontrollpro–
gram kan förväntas minska behovet av EQA och
ställa högre krav på interna kontroller. När syste–
met genomförts i ett laboratoriums ansvarsom–
råde kan laboratoriernas sammanlagda osäkerhet
anses sammanfalla med de analytiska målen vil–
ket löser de långvariga problemen med hur den
sammanlagda osäkerheten i ett område med flera
laboratorier eller ett laboratorium med många
instrument skall beräknas och beskrivas.
Ett programpaket och handledning kan erhållas
från författaren .
26
REPERENSER
l.
Use of externa! quality assessment schemes in
the assessment of performance of in vitra diag–
nostic
procedures.
CEN(TC
140 prEN
14136prEN 14136.
2. Method Comparison And Bias Estimatian
Using Patient Samples; Approved Guideline,
NCCLS Document EP9A 1995.
3. Anders Kallner, Lina Khorovskaya, Zita
Kucinskiene, Lars-Ove Lundberg Tom Petters–
son, Dalius Vitkus, Torgny Groth. Aligning
results of measurements by split sample recalibra–
tion. In manuscript 2001
4. Proficiency testing by interlaboratory campari–
sons -Part l : Development and operation of pro–
ficiency testing schemes. ISO/IEC Geneva 1997.
5. ISO/DIS 17511 In vitro diagnostic medical
devices - Measurement of quantitites in samples
of biological origin - MetrologicaJ traceability of
values assigned to calibrators and control materi–
als.
6. ISO mfl Guide to the expression of uncertainty
in measurement. Geneva 1993.
7. Utvärdering av mätosäkerhet i kemisk analys.
Eurachem, SP rapport 2000: 17.
8. ISO GUIDE 43 'Proficiency testing by interia–
baratory camparisans -' Development and opera–
tion of proficiency testing schemes'
9. ISO/DIS o CEN prEN 15195 'Requirements
for reference measurement laboratories in labora–
tory medicine.
Klinisk Kjemi
i
Norden 4, 2001
