lister kommer från annan vevnad. Cirka 40% av
patienter med kronisk alkoholism har ökade
nivåer av kreatinin kinas vilket är muskelspecifikt
(5,6). Det är ju också känt att en hög alkoholkon–
sumtion är associerat med en ökad skadefrekvens.
Många andra patienter (t.ex. traumapatienter och
patienter med autoimmuna sjukdomar) med mis–
stänkt leverskada kan samtidigt ha skador på andra
organ och därför ha en hög ASAT/ALAT kvot som
felaktigt skulle kunna tolkas som alkoholutlöst
Flera av de studier som visar på en association
mellan en hög ASAT/ALAT kvot och alkoholkon–
sumtion är av äldre datum. Det innebär att i många
av dessa studier analyserades ALAT utan tillsats av
pyridoxal-5 '-fosfat. Det är känt att alkoholister ofta
har låga nivåer av pyridoxal-5'-fosfat. Man har i
djurmodeller visat att brist på pyridoxal-5'-fosfat
ger upphov till sänkta ALAT nivåer
(7).
Även i
humanstudier är det visat att pyridoxal-5'-fosfat
brist åtminstone delvis är orsaken
till
den höga
ASAT/ALAT kvoten som ses hos patienter med
alkoholutlöst hepatit (6). Idag preinkuberas alla
ASAT och ALAT analyser i Sverige med pyridoxal-
5'
-fosfat för att eliminera effekterna av pyridoxal-
5'
-fosfat brist på analysresultaten. Detta medför att
ASAT/ALAT kvoten är lägre med de analysmetoder
som används i idag mot vad man fann tidigare. Det
är också intressant att notera att ASAT har en halve–
ringstid på 12 timmar medan ALAT har en halve–
ringstid på 36 timmar. Det innebär att ASAT/ALAT
kvoten förändras över tiden vilket ytterligare mins–
kar användbarheten. För att kunna bedöma kvoten
så bör man veta när leverskadan inträffade och är
tidpunkten känd så är också i regel orsaken
till
ska–
dan känd. Den som vill använda sig av ASAT
l
ALAT
kvot måste ha ett cut-off värde för alkoholskada som
man
tar
fram själv eller som är baserat på metoder
som ger samma värde som laboratoriets metoder. Vi
har inte sett några fårska studier där man visar på
specificitet och sensitivitet för ASAT/ALAT kvoten
på en akutmottagning eller på en vårdcentral.
Gamma-GT är ju betydligt mer använd som
alkoholmarkör även om det sagts att ungefår 50%
av höga garnma-GT värden berodde på alkohol och
att ungefår 50% av alkoholister har förhöjt gamma–
GT. Man skulle sålunda kunna säga att om man
accepterar att gamma-GT är bättre än ASAT
l
ALAT
kvot så bör det vara bättre att singla slant än att
använda sig av ASAT/ALAT kvoten för att hitta
alkoholutlöst leverskada. Garnma-GT kan däremot
Klinisk Kjemi i Norden l , 2001
vara värdefullt att följa hos en alkoholist som säger
sig vilja sluta med sitt spritmissbruk. Om han lyc–
kas kan man se att enzymvärdet sjunker redan efter
1-2 veckor. En klinisk bedömning och en bra
anamnes/genomgång av journal i kombination
med garnma-GT eller CDT kommer att vara avse–
värt mycket bättre än ASAT/ALAT kvot för att
bedöma om leverskadan beror på alkohol.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att
ASAT/ALAT kvoten idag inte är någon bra markör
för alkoholskada utan den bör istället ersättas med
andra markörer (tex CDT eller etanol). Vid angina
pectoris och misstänkt hjärtinfarkt har ASAT sedan
flera år ersatts av känsligare och specifikare mar–
körer såsom CKMB, Troponin T och Troponin l.
Här följer några exempel där vi anser att ASAT kan
utgå ur leverpaketen: screening för leverskada t.ex.
vid misstanke om läkemedelsbiverkan eller inför
operationer, för att följa patienter med känd lever–
skada, för bedömning av leverskada hos patienter
med känd alkoholism, känd eller misstänkt autoim–
mun sjukdom eller trauma. Detta representerar en
mycket stor del av leverprovema. Man bör därför
kraftigt kunna minska användningen av ASAT.
Referanser:
l.
Doufour DR, Lott JA, Nolte FS, Gretch DR, Koff
RS, Seeff LB. Diagnosis and monitoring of hepatic
injury.
I.
Performance characteristics of laboratory
tests. Clin Chem 2000;46:2027-2049.
2. Doufour DR, Lott JA, Nolte FS, Gretch DR, Koff
RS , Seeff LB. Diagnosis and monitoring of hepatic
injury. Il. Recommendations for use of laboratory
tests in screening, diagnosis and monitoring. Clin
Chem 2000;46:2050-2068.
3. Broughton PM, Wortbington DJ. Laboratories
respond differently to the same clinical request.
Ann
Clin Biochem 1989;26:119-21.
4. Blom, S., Larsson,
A.,
Wernroth, M-L., Hulten,G. &
Tryding, N. Laboratorieanalyser i primärvården: Fort–
bildning ökade kvaliteten och minskade kostnaderna.
Läkartidningen 1999;96:358-362.
5. Konttinen,
A.,
Härtel, G. & Louhija, A. Multiple
serum enzyme analyses in chronic alcoholics. Acta
med Scand 1970;188:257-64.
6. Matloff, D.S., Selinger, M.J. & Kaplan, M.M.
Repatic transaminase activity in alcoholic liver
disease. Gastroenterology 1974;3:317-36.
7. Ning, M., Baker, H., Leevy, C.M. Reduction of
glutamic pyruvic transaminase in pyridoxine defici–
ency in liver disease. Proc Soc Exp Biol Med
1966;121 :27-30.
27
