Debatt
Ansvarlig: Tor-Arne Hagve, tor-arne.hagve@rikshospitalet
Är det motiverat med alla dessa ASAT analyser?
ANDERS LARSSON
1
OCH NILS TRYDING
2 ,
Avdelningen för klinisk kemi, Akademiska sjukhuset
1 ,
Uppsala och Åhus
2 ,
Sverige.
Vi skulle vilja kommentera två artikler om använd–
ningen av laboratorieprover i samband med lever–
skada som nyligen publicerades i Clincal Chemistry
av Doufour et al. (1,2) "Diagnosis and monitoring of
hepatic injury.
l.
Performance characteristics of laoo–
ratory tests and ll. Recommendations for use of laoo–
ratory tests in screening, diagnosis and monitoring".
I dessa arbeten får ASAT en positiv behandling
vilket har resulterat i reaktioner i det svenska dis–
kussionsforumet för klinisk kemi. Vi har också i
en insändare i Läkartidningen tidigare rekommen–
derat en kraftig minskning av ASAT analyserna.
Artiklarna i sig är mycket bra och behandlar ett
viktigt område. Det finns dock ingen riktig enhetlig
linje i världen vad gäller levermarkörer. Det visar
inte minst ett arbete av Broughton and Wortbington
(3) där man visade att en beställning av lever
prover gav upphov till17 olika svarskombinationer
från 19 olika laboratorier. I princip hade varje labo–
ratorium sin egen leverprofll! Det visar på de stora
skillnader som finns i hur man värderar olika lever–
prover. I USA verkar man ha en betydligt mer posi–
tiv syn på ASAT än vad vi har i Norden. ASAT
ingår i de flesta läkemedelsstudier eftersom det
verkar finnas ett FDA-krav att analysen skall vara
med. Analysen kan också vara en inkomstkälla
men med lågt diagnostiskt värde. Inkomsterna får
dock inte styra vårt sortiment så hårt att vi försöker
hålla uppe intäkterna på analyser som har lågt kli–
niskt värde. Gunnar Nordin försökte lägga ner
ASAT analysen som laboratorieansvarig i Helsing–
borg men reaktionerna blev så pass kraftiga att man
var tvungen att sätta upp analysen igen.
Alla landsting pratar ju om att kostnader och intäk–
ter.
Vi
tycker att det skulle vara mycket intressant om
något laboratorium tog upp diskussion med sin sjuk–
husledningen om att gå ifrån principen om att varje
analys skall bära sina kostnader och verkligen
26
använda priset för att påverka volymerna av "överan–
vända" analyser. Säg att vi höjde analyskostnaden för
ASAT från nuvarande pris
till
t.ex. 100 kr/analys och
att man samtidigt gick ut med information om orsa–
ken
till
prisökningen.
Om
inte det skulle påverka
beställningarna så kan vi nog helt glömma påståen–
dena om att priset styr konsumtionsmönstret
Varje år utförs det ASAT analyser för ungefär 5
milj kronor per år i Sverige. Ser vi till hela Nor–
den så är siffran antagligen i storleksordningen
10-15 miljoner kronor. När vi i projektform gått
ut och diskuterat användningen av ASAT så har
det i primärvården resulterat i att användningen
minskat med ca 75% utan några ekonomiska
påtryckningar (4). Detta visar att information kan
minska användningen av ASAT.
Ett argument i arbetena av Doufour et al. För att
ta ASAT tillsammans med ALAT är att en hög
ASAT/ALAT kvot talar för att leverskadan är orsa–
kad av alkoholkonsumtion. Vi tycker därför att det
finns anledning att kommentera detta påstående.
ALAT är betydligt mer leverspecifikt än ASAT
vilket gör att ALAT är en bättre markör för lever–
skada. ASAT finns i de flesta vävnader i kroppen
vilket gör att analysen är mycket ospecifik. Myc–
ket har förändrats sedan analyser av ASAT och
ALAT infördes på sjukhuslaboratorierna för ung–
efär 40 år sedan. Idag finns det många laboratori–
eanalyser som har en betydligt högre specificitet
som markörer för hög alkoholkonsumtion. S-Eta–
nol är helt specifikt och CDT (kolhydratfattigt
transferrin) har en mycket högre specificitet som
alkoholmarkörer än ASAT/ALAT kvoten som
alltså kan ersättas vid denna frågeställning.
Det finns visserligen flera gamla arbeten som
visar att en hög ASAT/ALAT kvot är associerat
med alkoholutlöst leverskada. Det är dock sanno–
likt att en stor del av ASAT aktiviteten hos alkoho-
Klinisk Kjemi
i
Norden
l ,
2001
