SLUTKOMMENTARER
För att föra temat p-proteinanalyser framåt fordras
l) dels att screeningstekniken förbättras
2) dels att fler atypiskabilder utredes till sinnatur.
3)
dels att många fler plasmaproteiners pata–
fysiologi utredes
ad
l
Någon enkel variant som ger djupare information
har ännu inte lancerats. Tvådimensionell elek–
trofores (Andersson) ger mycket hög upplösning,
men bilden som fås är svårtolkad då alla
oligosackaridbärande komponenter ger en sub–
fraktionering medhänsyn till antal och förgrening
av oligosackariderna. Detta harmycket sällan kli–
niskt intressedå teknikenendastbelyserkvalitativa
skillnaderförenstakakomponenter.Eventuelltkan
en metodologisk variant med en inital desia–
lidisering gemer lättolkade bilder.
ad 2
Ovanligabilderpågrundavgenetiskavarianterför
enskilda proteiner behöver bli föremål för
noggrannna studier då särskilt homozygoter för
varianter kan utgöra nyckelfall då det gäller att
Klinisk Kemi
i
Norden, Supp/ernem
J,
1995
förståmetabola svagheter hos individerna. Plasma
från homozygota varianter där fenotypen blir bio–
logiskt suboptimal passeramycket sällan enskilda
laboratorier vilket gör att dessa fall lätt förbises.
Djupgående analyser faller utanför flertalet
laboratoriers resursramar. Oförklarligt atypiska
bilder gör därför att plasma bör sändas till specia–
liserade laboratorier för ställningstagande. Samar–
bete på denna punkt bör kunna bli unikt konstruk–
tivt i Sverige då laboratoriechefernagör sina ställ–
ningstagande som läkaremed tillgång till den kli–
niska frågeställningen som gett anledning till be–
gärd analys. Samarbete vid utredning av atypiska
p-proteinvärdenrespditokonstellationergerförut–
sättningen för upprättandet av ett bildarkiv. Från
utredningscentralenbörettbildmaterialkunnastäl–
las till alla intressenters förfogande.
ad 3
Tabell 3 återger 28 dominerande proteiner. Ytter–
ligare ett 50-tal kan lätt bestämmas men ännu
saknas systematiskakliniskastudieröver flertalets
patafysiologi varför deras koncentration ännu ej
efterfrågas inom sjukvården.
45
