"Vi måste kunna lite om mycket och dessutom
leda snabbt expanderande servicelaboratorier.
Om detta skall kunna kombineras mednågraforsk–
ningsinsatser så måste dessa baseras på att vi
utnyttjade de speciella nischer somfanns inom vårt
veksamhetsområde.
Vi har daglig tillgång till tusentals prov från
sjuka ochfriska som Lämnasför analys. Vi har helt
unika möjligheter att göra direkta observationer
både på inlämnade prov och på avvikande eller
oväntade analysresultat. Nytt, för andra kemister
svårtillgängligt material från unika patienter kan
lätt rekvireras av ossfrån vårdenheterna och stora
patientmaterial kan lättare mobiliseras via
Laboratoriets kontaktnät än av enskilda läkare.
Vår medicinska utbildning gör att vi har större
förutsättningar än biokemister att utnyttja denna
observationsplats som är knuten tilllaboratorie–
bänkarna. Laboratoriets stor analytiska resurser
gör att vi enkelt kan utnyttja mycket mer täckande
analysprogram för att testa hypoteser ellerpåstå–
enden än vad enskilda kliniker eller teoretiker har
möjlighet till utan att samarbeta med oss. Det
ingår i vårt tjänsteansvar att anpassa verksamhe–
ten efter den tekniska utvecklingen. Alla forskare
vet att ny teknik vanligen är avgörande för fram–
stegen. Vår styrkapå forskningssidan har varit att
vi gemensamt strävat efteratt hålla de metodologi–
ska resurserna på hygglig internationell nivå och
tillgänglig för alla forskare. Alla har bidragit till
förnyelsen efter bästa förmåga.
Tempot på den analytiska förnyelsen vid de
klinisk kemiska laboratorierna är hög. Efter cirka
l Oårs användning byts analysmetoderna vanligen
ut mot snabbare, känsligare eller billigare. Detta
innebäratt de kliniskakemisternas utbildningmind–
re bör inriktaspå inlärning avför tillfället aktuella
metoder än på träning i att införa ny metodik och
att lära sigkoppla ihop sjukdomslära och biokemi.
Därför anser jag att forskningsarbete och inläs–
ning av ämnesområdet bör ha högre prioritet än
att inhämta detaljer omför tillfället aktuella meto–
der. Träning i tolkning av analysresultatens inne–
börd utgör en viktig del av utbildningen.
24
Som handledare är vi skyldiga att föra fram
normalbegåvade doktorander till examen inom
någraår. Dessaungdomarsaknarvanligen erfaren–
het av forskning och utvecklingsarbete. Alltför
många får starta med osäkra projekt och ger upp.
Mot ovan angiven analys av kriterierna för att
forskningsprojekt skall lyckas anserjag att doktor–
anden redan andra året skall informeras om eller
direkt fråga handledaren varför denne anser att
den givna projektplanen sannolikt är bärkraftig
Baseras den på utnyttjande av ny teknik eller på
speciella analyska resurser? på tillgång till ett
svårtillgängligt material?på att handledaren vill
belysa en ny observation? Flertalet teorier visar
dålig bärkraft sedan det experimentella arbete
kommit igång. Ideliga misslyckanden är deprime–
rande för flertalet. Mitt råd är därför att alltid
driva minst ett enkelt projekt vid sidan av det
fascinerande. Då produceras alltid några resultat
som kan hålla modet uppe tills solen börjar lysa
igen.
Viktiga moment i utbildningen är muntlig och
skriftlig framställning. För mig har den experi–
mentella uppföljningen av observationer och ut–
veckling av tekniska hjälpmedel varit de mest–
konstruktiva utmaningarna.Denskriftliga och ver–
balapresentationen av resultaten tar tidfrån experi–
menten. Men den skriftliga rapporteringen är inte
nödvändig baraför att resa forskningsanslag. Den
är också viktig för självkritiken och utveckling av
logik och stringensen i framställning
All forskning utgårfrån den tillgängliga interna–
tionella kunskapsskatten. Då vi utnyttjar denna är
det självklart att vi förräntar den bäst genom aii
tillföra den nya kunskap som vi kanske lyckas få
fram. Hemlighållande av ny kunskap uppfattar jag
som dålig forskaretik.
"
CBL har ju som få andra haft förmågan att vara
klinikern, som arbetar på laboratoriet med alla
sinnen på helspänn. Detta har han kombinerat med
inträngande teoretiskakunskaper inom naturveten–
skaperna. Jag önskar att många kan skaffa sig
möjligheten att ta del av hans spännande skild–
ringar och av alla visdomsorden.
Kliniskkemi iNortkn l, 1994
