sa sammanträden. Å andra sidan har samtliga
detaljområden inom fåltet klinisk kemi blivit
uppmärksammade vid utvecklingsarbetet.
NFKK OCH NORDKBM
Nordkem bedriver sin verksamhet i samarbete
med NFKK och dess kommitteer. Detta samar–
bete garanterar den bästa möjliga expertisen för
samtliga projekt. Resultaten från projektarbete–
na publiceras i lämpliga vetenskapliga tidskrif–
ter. För att garantera publicering av projektre–
sultaten har sekretariatet även arrangerat pos–
terpresentationer och symposier i samband
med NFKKs kongresser vartannat år.
Information har också sänts till medlemmar–
na via de nationella nordiska föreningarna. In–
formation om utvecklingen inom området kva–
litetskontroll har däremot spridits via särskilda
kurser. Vidare håller ett undervisningspaket
gällande kvalitetskontroll på att utarbetas.
För att garantera att uppnådda resultat får en
så vidsträckt spridning som möjligt, har många
av Nordkems publikationer skickats gratis till
samtliga sjukhuslaboratorier i Norden och en–
ligt inkomna önskemål även till andra intres–
senter.
Nordkem arbetar alltså genom sina projekt.
Av den årliga budgeten användes ca 80
%
för
finansiering av olika projekt. Även sekretariatet
deltar i arbetet inom olika projektgrupper och
ansvarar för sina egna projekt. Dock är sekreta–
riatets huvudsakliga uppgift att koordinera
projektens arbete och publicera deras resultat.
PUBLICERADE RESULTAT–
NÅGONTING ATT LÄSA
PÅ KVÄLLARNA
Nordkems budget är och har varit ganska be–
gränsad. Diskussioner har förts angående möj–
ligheterna att öka budgetnivån. Det årliga fi–
nansiella stödet för varje enskilt projekt har
varit ca 10000-20000 FMK. Som följd därav
har under åren många goda och välgrundade
projektansökningar blivit avstyrkta på grund av
att de till buds stående medlen är begränsade.
Trots de knappt tilltagna medlen har Nordkem
Klinisk Kemi
i
Norden
l *-895047
ändå kunnat initiera och stödja många projekt
och ge ut deras resultat i över 180 publika–
tioner. De flesta av dessa publicerade resultat -
till exempel rekommendationer för olika meto–
der- kan direkt tillämpas i praktiken vid sjuk–
huslaboratorierna.
Bland dessa publicerade resultat finns flera
omfattande böcker, som också av det stora an–
talet rekvisitioner att döma, har vunnit interna–
tionellt erkännande.
I »Assessing quality requirements in clinical
chemistry», H0rder M, ed; Scand J Clin Lab
Invest 1980; 40, Suppl155: 1-144, presenteras
ett helt nytt synsätt för kvalitetskontroll genom
att man utgår från patienten och sjukdoms–
situationen.
I »Quality control in clinical chemistry - Ef–
forts to findan efficient strategy», de Verdier C–
H, Aronsson T, Nyberg A, eds; Scand J Clin
Lab Invest 1984; 44, Suppl 172: 1-241, evalu–
eras status av kvalitetskontroll i Norden och
lanseras en helt ny strategi. Denna nya nordiska
metod - av fundamental beskaffenhet - att an–
gripa kvalitetskontrollens problem har accepte–
rats världsomfattande.
All denna utveckling skulle inte ha kunnat
genomföras utan ett nordiskt samarbete - en–
bart en nationell insats skulle aldrig ha räckt.
VAD SYSSLAR MAN MED IDAG?
En viktig förutsättning för att optimalt utnyttja
kliniskt-kemiska laboratorieresurser är att man
utarbetar rekvisitionsprofiler, anpassade för att
lösa olika kliniska problemställningar. Sådant
arbete pågår ständigt, men är ofta inriktat mot
problemställningar man påträffar inom sjuk–
husmedicinen. Man måste dock understryka att
de rekvisitionsrutiner som gäller vid sjukhus,
inte utan vidare är de bästa för primärvården.
Därför finns det ett stort behov att systematiskt
utreda detta viktiga fålt med hänsyn till prakti–
ska rekommendationer gällande användning av
kliniskt-kemiska specialistyttranden inom pri–
märvårdstjänster.
På instrumentsidan upplever vi idag en när–
mast revolutionerande utveckling, bl. a. base–
rad på torrkemi, som på grund av sin enkelhet i
9
