Klinisk Biokemi i Norden · 2 2020
| 11
60% av alla infekterade har milda eller inga symptom
och man vill därför undersöka om så verkligen är
fallet (14).
Masstestning, hemkarantän och social
distansering
Masstestning på representativa stickprover av hela
jordens befolkning är sannolikt möjlig, men frå-
gan är om det är ekonomiskt försvarbart eller ens
effektivt för att hejda smittan. Man har därför
rekommenderat att äldre personer och personer
med misstänkta symptom på luftvägsinfektion (t.ex.
feber, halsont, hosta) ska hålla sig hemma. Folksam-
lingar ska undvikas.
En blick i retrospekt(r)oskopet
Om vi backar tillbaka till 23 januari 2020 så publice-
rades i Läkemedelsvärlden en artikel med budskapet
att Folkhälsomyndigheten i Sverige bedömde att
virusutbrottet i Wuhan, Kina med dåvarande kun-
skapsläge, inte kunde utvecklas till en pandemi och
att den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC
med säte i Solna konstaterade att det inte fanns någon
spridning till Europa (15).
Det första svenska coronafallet
Som vi vet idag landade redan dagen efter (d.v.s. den
24 januari 2020) det första svenska fallet på svensk
mark och konstaterades smittad med coronaviruset
c:a 1 vecka senare. Som tur var hade patienten under
tiden satt sig själv i karantän och fördes sedan till
isolering på sjukhus.
WHO förklarar coronavirusepidemin för en
pandemi
WHO dröjde relativt länge med att förklara corona-
virusepidemin för en pandemi (16), d.v.s. en epidemi
med spridning i flera världsdelar och global potential.
Sannolikt fanns det flera olika överväganden som låg
bakom detta. Detta skedde exakt 1 månad efter att
man förklarat utbrottet för ett internationellt hot mot
människor hälsa.
Både Folkhälsomyndigheten, ECDC ochWHO har
mängder med epidemiologisk och annan expertis och
ett vetenskapligt förhållningssätt, d.v.s. de utgår ifrån
kända fakta, snarare än att spekulera i möjliga fram-
tidsscenarier. För det mesta är detta en utmärkt stra-
tegi, men vid mycket snabba förlopp kan detta leda
till att man tenderar att ligga ett eller flera steg efter.
Det är dock viktigt att inte i onödan sprida panik
bland allmänheten, varför man valt att portionera ut
sina åtgärder vid en tidpunkt när man anser att den
får största möjliga effekt. Man bör därför ha detta i
åtanke om man kritiserar vidtagna åtgärder.
Olika smittskyddsstrategier i olika länder
Alla länder har valt delvis olika strategier för att
stoppa smittspridningen, beroende på var de befin-
ner sig geografiskt och i smittspridningens förlopp
samt vilka åtgärder som befolkningen kan acceptera
att utstå och hur länge.
I december 2019 publicerade Folkhälsomyndig-
heten en beredskapsplan för en influensapandemi
(17). Denna skrift kan man ha nytta av även i den
nuvarande situationen.
Coronaläget i världen, i Europa och i Sverige
24 mars 2020
Coronaläget i världen i skrivande stund är att 378.041
människor har laboratoriebekräftad och/eller typiska
kliniska tecken på COVID-19/smitta och 16.365
människor har dött globalt (ECDC Situation update
worldwide, as of 24 March 2020) (18).
Läget i Europa (EU/EEA och Storbritannien) är
182.470 rapporterade fall (varav de flesta sannolikt
är laboratorieverifierade), varav 10.049 människor
har dött (majoriteten av dessa i Italien med totalt
63.927 smittade och 6077 dödsfall) (19). Nästan en
av tio sjukvårdsanställda i Italien uppges ha smittats
av det nya coronaviruset.
I Sverige har antalet laboratoriebekräftade fall ökat
från 1 fall till 2016 smittade och 25 dödsfall) (17).
Antalet smittade och döda ökar nu snabbt och alla
siffror blir fort inaktuella.
Europa – pandemins nya epicentrum
Även i Europa har det vidtagits mer eller mindre
drastiska åtgärder, vilka fått stora ekonomiska effek-
ter på flera samhällssektorer. Gymnasier och uni-
versitet/högskolor har infört distansundervisning,
flera myndigheter håller dagliga presskonferenser
och TV-tablåerna fylls av program och diskussioner
kring det nya coronaviruset.
Läget ljusnar i Kina
Ljuspunkter är att utbrottet i Kina för tillfället verkar
över där och drygt 100 000 har återhämtat sig från
covid-19 globalt.
