Klinisk Biokemi i Norden · 4 2017
| 45
Schillingtest är död – leve CobaSorb
För många år sedan användes Schillingtest för att
diagnosticera malabsorption av B12, oftast orsakad
av brist på intrisic factor. Produktion av nödvändig
reagens till denna belastningstest lades dock ner och
ingen ersättare infördes. Ebba Nexø och medarbe-
tare har utvecklat en modernare variant, CobaSorb
(3). Man analyseras då HoloTC före och efter två
dagars behandling med 3 x 9 µg cyanokobalalmin.
Det krävs analys av HoloTC, i stället för TotalB12,
för att kunna följa ökningen med tillräcklig känslig-
het. Stiger HoloTC mer än 10 pmol/L och mer än 22
% har patienten inte en malabsorption.
Malabsorption kan ha många andra orsaker än
atrofisk gastrit och brist på IF. Ett tilltagande problem
är konsekvenserna av fetmakirurgi. I en intressant
studie av Linda Kornerup i Aarhus fann hon försäm-
rat kobalaminstatus redan två månader efter gastric
bypass. Nivån HoloTC hade då redan börjat sjunka,
medan B12 fortfarande var oförändrat. Det tyder på
att HoloTC är en mer känslig markör för B12-brist.
Spännande svarta hål
Ebba Nexø presenterade kobalaminernas svarta hål.
Och det finns fler än man vågar tänka på. Det svar-
taste hålet är haptokorrin, detta transportprotein
som verkar vara ett fängelse för B12. Tydligen har det
inga livsuppehållande funktioner i sig. Man klarar sig
utan det. Det gör flera djurarter, som mus och råtta.
Receptorerna utgör också ett område av svarta hål.
Cubamreceptorn tar upp B12/intrinisic factor i tar-
men men finns även rikligt i njuren. Brist på Cubam
leder till Imerslund-Gräsbecks syndrom, som också
i vissa fall ger proteinuri, just pga. receptorförlusten.
Det finns sedan ett antal exportproteiner från tarm-
cellerna, somMRP1. Detta fält verkar outforskat. En
rubbning här vore kliniskt viktig.
När väl B12/transkobalaminkomplexet bildats skall
det tas upp av olika receptorer i vävnaderna. CD320
verkar vara riktigt förekommande, men har en för-
bryllande organfördelning. Det uttrycks i många
celler, speciellt i purkinjeceller i lillhjärnan. Men
varför just här, och inte i levern, där den lyser med
Foto: Henrik Alfthan.
