4 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2015
Patienters tillgång till sina provsvar
Ingunn Þorsteinsdóttir
Livliga debatter har ägt rum under
senare tid om patienter skall ha
tillgång till sina provsvar.
Åsikter och rutinerna varie-
rar inom professionen. I Sverige
varierar patienternas tillgång till
journaler och provsvar mellan
landstingen/regionerna. Här på
Islands universitetssjukhus skickas provsvar endast
till behandlande läkare. Patienterna själva har där-
med inte tillgång till egna provsvar.
I British Medical Journal publicerades nyligen en
för och emot artikel om patienters tillgång till sina
provsvar. I dessa tider där vi kan mycket lätt söka
all möjlig information på internet känns det helt ur
tiden att våra kunder patienter inte får tillgång till
sina labsvar. Det finns tekniska möjligheter att lämna
svar till patienter innan eller efter behandlande läkare
har signerat mottagning av svaren. Många patienter
är väl uplysta om sin sjukdom, speciellt patienter
med kroniska sjukdomar, t. ex. diabetes, kroniska
inflammatoriska sjukdomar och individer på Waran-
behandling. För dessa individer kan det vara av stort
värde att kunna se sina resultat på en gång. Många
labsvar behöver tolkas med försiktighet, med hän-
syn till kliniska symptom. Ett exempel är CA 15 -3
hos patienter med bröstcancer. CA 15-3 har ett svagt
prediktivt värde för bröstcancer. När CA 15-3 värdet
förändras är det viktigt at ta hänsyn till biologisk och
analytisk variation. Det samma gäller upföljning av
M-komponenter hos patienter som behandlas för
myelom. En mindre förändring av M-komponenten
kan minst lika gärna vara beroende av analytisk
variation som på ändringar i sjukdomsförloppet.
Resultat som ligger utanför referensintervallet
markeras som bekant vanligen med en stjärna i
labbrapporten. Referensintervaller definieras som
det intervall som täcker 95 % av centrala referenspo-
pulationen, vanligen friska. Detta betyder att 5 %
av den friska befolkningen har “abnormala” värden
och dessa svar markeras därför med stjärna. För en
lekman kan ett stjärnmärkt provsvar vara mycket
oroväckande och skapa onödigt stress innan patien-
ten kan komma i kontakt med sin läkare. En ändring
i resultat har olika klinisk betydelse beroende på
vilken analys det rör sig om. Ändringen kan ha flera
orsaker och bero bl a på olik intra- individ variation
och analytisk variation. En annan aspekt är analy-
sens sensitivitet och specificitet, som sällan är lätt
för patienter at tolka.
I februari 2014 bestämde US Department of Health
and Human Services att patienter skall ha tillgång till
sina egna provsvar. Detta med anledning av rappor-
ter om att patienter inte fick sina provsvar, samt av
mycket uppmärksammade fall där cancerdiagnoser
hade missats.
Medborgare i EU skall ha tillgång till sina journaler
under året 2015. I olika länder varierar det mycket
om allmänheten har tillgång till sina elektroniska
journaler. Inom den medicinska professionen har det
varit delade meningar om allmänhetens tillgång till
egna journaler eller inte.
I England arbetar man med målet att patienterna
skall ha tillgång till sina journaler i primärvården
inklusive sina provsvar. The Association for Clinical
Biochemistry and Laboratory Medicine i samarbete
med American Association for Clinical Chemistry
har information till vårdpersonal och patienter på en
hemsida
. Lab Tests Online
är översatt till ett flertal olika språk, dock inte till de
skandinaviska språken.
Referenser:
O’Kane M, Freedman D, Zikmund-Fisher BJ.
Can patients use test results effectively if they
have direct access? BMJ 2015;350:h673.
Diamandis EP. Theranos phenomenon: promises
and fallacies. Clin Chem LabMed 2015;53:989-93.
