Klinisk Biokemi i Norden · 3 2014
| 41
få många avvikande resultat även om vi analyserar
friska individer. Om vi antar att vi har 95%-iga refe-
rensintervall för samtliga analyser så kommer minst
80% av de opererade ha en eller flera avvikande svar.
Vad gör vi tex med en ASAT eller triglyceridstegring
eller avvikande apolipoproteiner. Är det normalt för
en gastric bypass opererad patient, skall vi rekommen-
dera viktnedgång (!), operera om patienten eller vad???
Efter en del diskussioner enade vi oss om nedanstå-
ende rekommendation som förhoppningsvis kan vara
ett underlag för funderingar och diskussioner även för
er läsare. Gastric bypass patienter är en växande och
relativt stor patientgrupp. Det är därför viktigt att vi
funderar över vilka prover som vi skall rekommendera
för kontroll av dessa patienter. Det vore också värde-
fullt att ha information om normalvärden hos gastric
bypass patienter. Det är ju inte alls säkert att de skall ha
samma referensvärden som vi normalt använder oss av.
Årskontroll av Gastric Bypass patienter.
Denna grupp av patienter riskerar att utveckla olika
bristsjukdomar och det är inte ovanligt med tex lever-
påverkan. Det är därför viktigt att göra en klinisk
bedömning och vid behov komplettera med riktade
analyser baserat på den kliniska bedömningen. Som
komplement till den kliniska bedömningen har vi
definierat ett ”Grundpaket för gastrik bypass patien-
ter” som tas inför läkarbesöket. Efter grundpaketet
följer den lista som används på specialistmottagningen
och som kan fungera som stöd vid kompletteringar av
grundpaketet.
Grundpaket för gastric bypass patienter:
Blodstatus
Albumin (nutritionsmarkör)
Diabetesmarkör (glukos eller HbA1c)
Thyroideamarkör (TSH minst vart femte år)
Elektrolyt/njurkontroll (kreatinin, Calcium, Kalium,
(Natrium?, magnesium?)
Levermarkör (ALAT)
När man läser Pers beskrivning blir man ju också lite
fundersam om det är bra att årskontrollerna ligger i
primärvården hos ett stort antal doktorer (få patien-
ter per doktor). Personligen skulle jag ju hellre se att
patienterna gick hos ett färre antal doktorer som kunde
bygga upp en god kunskapsbas kring denna patient-
grupp. Pers patient visar ju klart att detta inte är ett
ofarligt tillstånd och att problemet långt ifrån är löst
i och med att man opererat patienten. Jag tror att om
dessa patienter sköttes av ett färre antal läkare så skulle
risken för långtidskomplikationer bli lägre. Nu verkar
vi gå mot rakt motsatt håll dvs sprida ut patienterna
på ett stort antal läkare.
Frömjöl. Foto: Henrik Alfthan.
