![]()
42
| 4 | 2008
Klinisk Biokemi i Norden
en av studierna med den behövliga facklitteratu-
ren, i vilken hon systematiskt fördjupar sig under
utbildningen.
Vetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete
Studenten bör under handledning av instruktö-
ren bekanta sig med principerna för vetenskapligt
forsknings- och utvecklingsarbete samt aktivt delta
i utföring av projekt, vilka redan på kort sikt gagnar
patientvården.
Seminarieföreläsningar
Två till tre gånger per år bör studenten hålla semi-
narieföreläsningar vars innehåll anknyter sig till
specialistutbildningens huvudämnen.
Projektarbete
Studenten deltar i det arbete olika projektgrupper
utför, t.ex. inom laboratoriet, mellan laboratoriet och
kliniken, mellan laboratoriet och IT-avdelningen
o.s.v. Till uppgifterna hör också krävande utred-
ningar och sammandrag.
Undervisning
Studenten deltar i arbetsplatsutbildningens föreläs
ningar.
Teoretisk och kursbaserad utbildning
Den teoretiska kursbaserade utbildningen är en
fördjupande utbildning, vilken innehåller ett antal
ämnen och vilken godkänns och arrangeras av
utbildningsenheten. Till utbildningen hör också för-
djupande studier i det egna specialområdet samt stu-
dier i administration och planering av hälsovården.
För teoretisk kursbaserad utbildning i specialom-
rådet klinisk biokemi krävs minst 60 studietimmar
undervisning, vilka ordnas av olika fackliga och
vetenskapliga organisationer.
Utbildningen i administration och planering av
hälsovården, vilken innefattar minst 20 studietim-
mar, arrangeras gemensamt för alla medicinska
utbildningsområden.
Förhören
Det riksomfattande kompetensförhöret och strålsä-
kerhetsförhöret för sjukhuskemisterna arrangeras
av de olika utbildningsenheterna. Kurslitteraturen
till kompetensförhöret består av 7 läroböcker samt
3 senaste årgångar av 5 mest centrala vetenskapliga
tidskrifter. Sjukhuskemistkompetensen förutsätter
förutom godkänt avklarat kompetensförhör även
goda kunskaper i praktisk och teoretisk använd-
ning av radioaktiva strålkällor samt i kvalitetsfrågor
med anknytning till radioaktiva ämnen. Grunden
för strålsäkerhetsförhöret ligger i lagen och för-
ordningarna om radioaktiva ämnen samt i böcker
och instruktioner utgivna av Strålsäkerhetscentralen
(STUK). Båda förhören koordineras av Medicinska
Fakulteten vid Helsingfors universitet.
Om studerandens grundutbildning inte är bio-
kemi, bör hon kunna påvisa tillräckliga kunskaper i
ämnet, vilket utreds i förhöret med separata frågor.
Filosofie licentiats och filosofie doktorsexamen
Då licentiatexamen avläggs utgående från en högre
högskoleexamen, kan sjukhuskemisten specialist-
utbildning ingå däri. Under sin specialisering har
studeranden minst 5 studieveckor teoretiska fort-
sättningsstudier. Sjukhuskemistexamen motsvarar
35 studieveckor av studietiden. I samarbete mellan
studenten och de utbildningsansvariga utarbetas ett
praktiskt laboratoriearbete för vetenskapliga fortsätt-
ningsstudier till filosofie licentiatexamen.
För de som avlagt filosofie doktorsexamen
krävs inte filosofie licentiatexamen som en del av
sjukhuskemistutbildningen.
Ansökning av namnskyddad yrkesbeteckning
Efter att studeranden fått sitt intyg bör hon ansö-
ka om rätten att få arbeta med den namnskyd-
dade yrkesbeteckning sjukhuskemist från social-
och hälsoministeriets rättsskyddscentral för häl-
sovården. I rättskyddscentralens register fanns det
2007 180 sjukhuskemister, 107 sjukhusfysiker, 28
sjukhusmikrobiologer, 17 sjukhusgenetiker och 14
sjukhuscellbiologer.
Den europeiska kliniska kemistens kompetens
”European clinical chemist”
Efter att ha arbetat inom fackområdet i minst ett
år efter utexamineringen kan sjukhuskemisten
ansöka om medlemskap i ”European Communities
Confederation of Clinical Chemistry (EC4)” från
den nationella kommittén och få ett tidsbundet
diplom. Sjukhuskemisten som innehar detta diplom
är formellt behörig att arbeta inom EU som klinisk
kemist eller laboratoriechef.
(Fortsat fra side 41)
