Hur kan man hjälpa de östeuropeiska
kliniska kemisterna i deras kontaktbehov
med sina kolleger i Västeuropa
I
LKKA PENTTILÄ
lnslilllli'l för Klinisk Kemi. Kuopio Cniversi!el. Kuopio Finland
Som en följd av de politiska och ekonomiska
förhållandena i Sovjetunionen och dess del–
stater samt i de övriga östeuropeiska länderna
har de där verkande kliniska kemisterna haft
ett ganska litet umgänge med sina västeuro–
peiska kolleger och deras föreningar.
Under 70-talet besökte enstaka västerländs–
ka kliniska kemister Sovjetunionen och andra
östeuropeiska länder. Det var först på 80-ta–
let , som ett intensivare samarbete inleddes
mellan kliniska kemister och deras föreningar
i Väst- och Östeuropa.
I min översikt berättar jag om hur de finska
kliniska kemisterna och Föreningen för Kli–
nisk kemi i Finland (FKKF) byggt upp sina
kontakter med sina kolleger och mot svarande
föreningar i Sovjetunionen , Estland och Ung–
ern .
Samarbete mellan finska och östeuropeiska
kliniska kemister från och med början av 19
l O–
talet
Redan i början av 1970-talet besökte några
enstaka finska kliniska kemister Sovjetunio–
nen och då närmast Moskva. De flesta kunde
då konstatera , att det i Sovjetunionen fanns
många aktiva klinisk-kemiska laboratorier, i
vilka laboratorieläkare och kemister gjorde ett
mycket gott arbete med de till buds stående
instrumenten. Laboratorierna va r dock myc–
ket blygsamt utrustade vad ankommer moder–
na analysatorer, till exempel jämfört med de
finska laboratorierna.
Man visade ett mycket stort intresse för att
Klinisk kemi i Aorden I. /991
utveckla både metoder och apparater för den
klinisk-kemiska analysen inom sjukhusen och
på vårdcentralerna, vilket kunde konstateras
av både docent Elja Pitkänen och mig.
I slutet av 70-talet gjorde Elja Pitkänen en
framställning till social- och hälsovårdsminis–
teriet att Finland skulle inleda ett samarbete
mellan kliniska kemister i Sovjetunionen och
FKKF. Det visade sig emellertid , att det inte
var så enkelt att upprätthålla kontakterna mel–
lan det statsdominerade sovjetiska systemet
och den fakultativa finska föreningen .
FKKF och kontakterna med Estland
Efter några års begrundanden och förberedel–
ser lade FKKF år 1982 fram ett konkret för–
slag till social- och hälsovårdsministeriet i
Finland , att en grupp finska kliniska kemister
skulle göra ett studiebesök i Tallinn för att
försöka inleda kontakterna med Sovjetunio–
nen. På resan , som finansierades av den finska
staten, deltog docent Elja Pitkänen (reseleda–
re) och docent Erkki Vauramo från Helsing–
fors , docent Timo Koivula från Tammerfors,
biträdande professor Veikko Näntö från Åbo
och professor Ilkka Penttilä från Kuopio (Fig.
l). Under resan , som varade från 3 till 6 maj
1982, visades deltagarna en mycket stor gäst–
frih~t
från de estniska kollegernas sida. Många
viktiga diskussioner fördes kolleger emellan ,
resesällskapet träffade dessutom flera ämbets–
män, till exempel viceminister Evald Väärt.
Under resan fick vi bekanta oss med hälso–
vårdscentralen i Kivos , med sjukhuset för
7
