36 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2019
Automatiserad metod för screening av Duchennes
muskeldystrofi hos nyfödda genom blodprov
Teemu Korpimäki, Liisa Meriö, Pauliina Mäkinen, Anne Timonen och Hanna Polari
PerkinElmer, Wallac Oy, Åbo
Sammanfattning
Duchennes muskeldystrofi (DMD) orsakar progressiv
förtvining av musklerna och för tidig död. Muskelför-
tviningen frigör kreatinkinas muskelisoenzym (CK-
MM) i blodet. Det möjliggör screening av DMD hos
nyfödda genom mätning av CK-MM-halten i torkade
blodprov (DBS) som samlats in efter födseln. Perki-
nElmer utvecklar en ny automatiserad immunologisk
metod för mätning av CK-MM i dessa prov. Denna
artikel presenterar testresultaten, som beskriver den
analytiska och kliniska prestandan hos denna metod.
Baserat på dessa resultat lämpar sig den nya metoden
väl för screening av DMD.
Abstract
Duchenne muscular dystrophy (DMD) causes progres-
sive muscle degeneration and premature death. The
muscle degeneration releases creatine kinase muscle
isoenzyme (CK-MM) to the circulation. Thus it is
possible to screen newborns for DMD by measuring
CK-MM-concentration from dry blood spots (DBS)
collected soon after birth. PerkinElmer is develo-
ping a novel automated immunoassay for measuring
CK-MM from these samples. This article presents
test results characterizing the analytical and clinical
performance of the assay. Based on these results, the
new method will be well suitable for the intended use
of DMD screening.
Inledning
Duchennes muskeldystrofi (Duchenne Muscular Dys-
trophy eller DMD) är en allvarlig muskelsjukdom som
uppträder i barndomen. Sjukdomen orsakas av muta-
tioner i dystrofingenen som finns på X-kromosomen
(ändrar ofta läsramen) och drabbar i allvarlig form
oftast endast pojkar. Flickor kan vara symtomfria
bärare av genfelet eller i vissa fall, t.ex. på grund av
obalanserad inaktivering av X-kromosomen, vara
symtomgivande bärare. Globalt sett har ca en av 5
000 pojkar DMD [1]
.
Dystrofingenen är människans
största gen med ca 2 300 kilobaspar och 79 exoner och
är därmed känslig för mutationer: omkring var tredje
DMD-patient har inte ärvt sjukdomen, utan fått den
genom spontan mutation [2].
Dystrofin är ett protein som håller samman musk-
lerna och fäster stödstrukturen i muskelcellerna (cytos-
kelettet) till matrisen utanför cellerna (extracellular
matrix). Mutationer i dystrofingenen leder till att mus-
kelcellerna kan bli utan fungerande dystrofin, vilket
gör att de inte tål mekanisk belastning på normalt sätt
och att det uppstår nekros i muskelcellerna. Symtomen
upptäcks i genomsnitt vid 2,5 års ålder, men diagnosen
görs i genomsnitt på barn som fyllt fem år. Diagnosti-
seringen har inte blivit snabbare under de senaste tjugo
åren i varken USA eller Europa [3].
DMD orsakar funktionsnedsättning redan i tidig
barndom, och de drabbade mister ofta sin gångför-
måga vid 8–12 års ålder. DMD leder ofta till döden i
tidig vuxen ålder på grund av nedsatt funktion i hjärt-
muskeln eller andningsorganen. Det finns för närva-
rande inget botemedel mot Duchennes muskeldystrofi.
Genom regelbunden kortikosteroidbehandling har
man lyckats sakta ner förlusten av rörelseförmågan
och förlänga livslängden. Tack vare tidigt insatt ste-
roidbehandling och god grundläggande vård har den
förväntade livslängden ökat med över tio år sedan
1990-talet och patienterna kan nu leva till drygt 30 års
ålder. Steroidbehandling har dock biverkningar, som
avstannad längdtillväxt, viktuppgång och benskörhet.
Som tur är kommer det nya behandlingsalternativ
för Duchennes muskeldystrofi. Genfelet kan lindras
t.ex. genom att få cellerna att producera ett protein
som ersätter dystrofin. En lovande metod för det är
s.k. exon skipping, vilket är läkemedel som bygger
på att man hoppar över exoner. I teorin lämpar sig
exon skipping-läkemedel för upp till 70-80 procent av
mutationerna i dystrofingenen. Det första målet vid
utvecklingen av läkemedlen har varit exon 51 och de
