4 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2013
Adams bröstvårtor
Per Simonsson
Det är lätt att lägga till, svårare
att ta bort. Så gäller det för många
av våra vanor, och ovanor. Också
inom medicinen. Samtidigt har vi
alla hört insinuerande klagomål,
inte minst från maktens högre
höjder, att vi gör en mängd onö-
diga analyser.
För vår del i Region Skåne har vi fått ett mycket
tydligt uppdrag att ”aktivt medverka i och vara kun-
skapsstöd till regionala och lokala vårdprocesser ”.
Kanske inte helt klart vad som menas, men
med lite fantasi och världsförbättrariver kan man
klämma in rätt mycket. Till exempel att försöka
minska på antalet mindre informationsbärande
analyser. Allt med mål att minska informationsbru-
set som sköljer över en läkare idag. För här kan en
känslig själ på laboratoriet få dåligt samvete, sent
om nätterna, i vargtimmans ångest. Att varje år i
lilla Skåne pumpa ut 16 miljoner analyssvar – plus
flera miljoner från patentnära apparater – till kol-
legor som redan drunknar i siffror och information,
är en tveksam merit. 50 000 siffror om dagen, 2000
i timmen - oavbrutet och med decimaler - är en
imponerande, eller avskräckande, bedrift.
Samtidigt är det svårt att ändra beteende, oavsett
verksamhetsfält. Att ändra beteende är något som
alla önskar att andra gör; politiker, köpmän, lärare,
nykterhetsvänner. Ofta med klent resultat. Och de
som lyckas får lägga ner miljoner i intrikat kompo-
nerade kampanjer. Med varierande framgång.
För oss är det ännu svårare. Labmedicin i all ära,
men vi är små spelare, även om våra analyssvar ofta
kan vara avgörande i diagnostiken. Det framgår av
Ulf Martin Schillings artikel i detta nummer av
KBN. Men att några gamla analyspaneler mer eller
mindre beställs, utförs och sprids med elektronikens
hjälp dödar sällan någon. På sin höjd förvirrar de,
eller brusar mitt bland allt bullret på en akutmot-
tagning.
Vipera berus (Foto: Henrik Alfthan).
