28 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2013
FlexLab, en kommersiell produkt som tagits fram i
samarbete mellan flera landsting i Sverige.
Start för elektroniska remisser och svar (RoS) en
logistisk revolution på laboratoriet och för vården.
Remissregistrering och utskrift av provtagningsetiket
ter sker på vårdavdelning. Provtagningsanvisningar
”just in time” för vården. Effekten kom rätt snabbt,
vården skickar prov tidigare till laboratoriet och labo
ratoriet levererar snabbare svar. Samarbetet mellan
laboratoriespecialiteter ökar.
Robotisering av det preanalytiska arbetet samt
autovalidering av analysresultat underlättar arbetet
för laboratoriepersonalen och ger snabbare svar till
vården, TAT blir än kortare.
Många olika funktioner blir elektroniska; doku
mentation, avvikelsehantering, webbplatser för kom
munikation och information.
2010-talet
I och med att antalet integreringar ökar mellan olika
IT-system blir förvaltning mer och mer komplicerad.
För att möta detta införs en ny förvaltningsmodell
(Pm3) i landstinget i Uppsala län. Denna förvaltnings-
modell används av många landsting i Sverige.
Flera funktioner för att öka patientsäkerheten och
individens integritet utvecklas och införs.
Patienten ges ökade elektroniska möjligheter, t.ex.
tillgång till sin egen journal på nätet ”Min journal”,
möjlighet att beställa egen provtagning ”Clamydia
på nätet”.
Vårdgivare ges ökade möjligheter att ta del av
information kring patienten via Nationell PatientÖ
versikt (NPÖ). NPÖ är en nationell IT-lösning som
ger sammanhållen journalföring. Det innebär att
vårdgivare (dvs behörig vårdpersonal) får direkt
åtkomst till patientuppgifter i varandras journaler
över organisationsgränser, under förutsättning att
patienten godkänner detta och ger sitt samtycke.
NPÖ är inte en komplett journal utan en översikt
och består av utdrag från många vårdsystem. Vanlig
information är t.ex. diagnoser, journalanteckningar,
genomförda och planerade kontakter samt svar från
laboratorierna. En viktigt förutsättning när laborato
riesvar från olika laboratorier visas tillsammans är
att de presenteras med entydig benämning så att inte
misstag vid tolkningen sker. Identifiering av analyt/
undersökning sker i första hand med hjälp av NPU-
koder och visningen sker med den överenskomna
benämningen för analyten/undersökningen. Läs mer
om detta på EQUALIS hemsida.
Hantering av forskningsprojekt och biobanksprov
datoriseras och robotiseras.
IT på laboratoriet 2025: Hur långt har vi kommit?
Vart är vi på väg? Vad händer om 5, 10 år? Det är
inte så lätt att svara på men det är högst troligt att
det som kan hanteras elektroniskt kommer att han-
teras elektroniskt! IT är ett oerhört kraftfullt redskap
för kommunikation, skapande av och påverkan på
arbetsrutiner.
En stor utmaning är att tänka IT-strategiskt! Vi
måste skapa robusta lättarbetade IT-miljöer och inte
greringar. Information från laboratorierna (analys
resultat/undersökningsresultat/diagnoser) är mycket
efterfrågad och många önskemål kommer om att
denna information ska levereras/integreras till en
mängd olika moduler/funktioner. Enhetlig nomen
klatur för analyter/undersökningar är en förutsättning,
ett viktigt arbete för laboratorierna att medverka i.
Analysinstrument/metoder blir mer och mer sofis
tikerade och kompetenta. Informationsmängden ökar,
här är laboratoriernas kompetens en viktigt kompo
nent i att tolka och tillgängliggöra denna information
för vården.
Hur kommer patientnära utrustningar att utvecklas?
Troligt är att fler typer av analysinstrument utveck
las för att hamna patientnära. Idag är laboratorierna
involverade i att ge vården stöd både via att säkra
nomenklatur och bygga upp elektronisk hantering
men även att kvalitetssäkra, ge support och utbilda.
Det är tjänster som laboratorierna ska fortsätta att
utveckla och tillhandahålla vården.
Under de 50 år vi levt med IT så har den betytt oer-
hört mycket för att ge oss möjlighet att strukturera och
stödja laboratoriets och vårdens processer. Vi produ-
cerar helt enkelt mer, snabbare och mer kvalitetssäkert
som alltså förutspåddes redan i ”datorns begynnelse”.
Generellt produceras mängder av information i
vården. Hur kan vi inom laboratoriemedicinen bidra
till och påverka så att informationen från oss blir lät-
tillgänglig förståelig och ”just in time” för brukaren?!
Laboratoriemedicin som leverantör av kunskap måste
hitta strategier för hur kunskapen ska kommuniceras.
Det är livsviktigt att vi hänger med i den snabba IT-
utvecklingen.
