20 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2013
SBU:s utvärdering av metoder för skattning av
njurfunktion med hjälp av endogena GFR markörer
Anders Larsson
Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
SBU (Statens beredning för medicinsk utvärde-
ring) har regeringens uppdrag att utvärdera meto-
der som används inom svensk sjukvård. Njurfunk-
tionsmarkörer används i stor omfattning inom
sjukvården. Traditionellt har man framförallt
använt sig av kreatinin för att mäta GFR, men vi
har under de senaste åren sett en ökad använd-
ning av cystatin C för detta ändamål. Detta har
föranlett en granskning av de endogena GFR mar-
körerna som används i Sverige.
SBU:s expertgrupp har systematiskt sökt igenom
publicerade forskningsresultat och sammanställt en
systematisk litteraturöversikt. Den fullständiga rap-
porten finns tillgänglig i både tryckt och elektronisk
form. Detta är en kort sammanfattning av den mycket
omfattande SBU-rapporten. Den fullständiga rappor-
ten finns på SBU:s hemsida
)
.
SBU:s sammanfattning
Njurfunktionen (glomerular filration rate, GFR) har
avgörande betydelse för hälsan. Med sänkt GFR föl-
jer en allvarlig risk för utveckling av sjukdom och
komplikationer vid sjukhusvård. Att få kunskap om
GFR är därför viktigt för patient och vårdgivare. Att
mäta GFR är komplicerat, resurs- och tidskrävande.
I rutinsjukvård användes därför istället plasmakon-
centrationen av kreatinin och cystatin C för att skatta
njurfunktionen. Värdering av njurfunktionen baserat
enbart på kreatinin eller cystatin C-halter i plasma är
emellertid vanskligt. För att underlätta och förbättra
bedömningen av njurfunktionen har därför formler
tagits fram för att skatta GFR (estimated GFR, eGFR)
från kreatinin och/eller cystatin C. Huvudsyftet med
denna rapport var att undersöka hur noggrant olika
formler skattar GFR jämfört med validerade referens-
metoder.
SBU:s slutsatser
• För de flesta patienter kan njurfunktionen (GFR)
skattas med god och likvärdig noggrannhet med
formler baserade på plasmakoncentrationen av krea-
tinin eller cystatin C. Formler som enbart innehåller
cystatin C ger god noggrannhet, medan kreatinin-
formler måste innehålla ålder, kön och etnicitet för att
ge likvärdig noggrannhet. Medelvärdet av skattning-
arna ger oftast högst noggrannhet, men resultatet av
de olika skattningarna måste värderas med hänsyn till
faktorer som kan påverka kreatinin (t.ex. avvikande
muskelmassa och stort köttintag) respektive cystatin
C (t.ex. medicinering med kortikosteroider).
• Skattning av GFR enbart från plasmakreatinin ger
otillräcklig noggrannhet hos individer med lågt GFR
(< 30 mL/min/1,73 m
2
), lågt BMI (< 20 kg/m
2
) och
hos barn. Kombineras skattningen med cystatin C
uppnås tillräcklig noggrannhet, åtminstone vid lågt
GFR och hos barn.
• Formler baserade på IDMS-spårbara kreatininana-
lyser (MDRD-IDMS, CKD-EPI och LM-rev) ger
avsevärt noggrannare skattning än Cockcroft-Gault.
LM-rev har fördelen att vara utvecklad och validerad
på patienter i Sverige.
• Analyser av cystatin C bör göras spårbara till den
nya internationella cystatin C-kalibratorn. Detta ger
möjlighet att ersätta lokala formler för skattning av
GFR med en gemensam för samtliga laboratorier.
• GFR skattat från kreatinin eller cystatin C ger tillräck-
lig noggrannhet för att rapportera resultat åtminstone
upp till 90 mL/min/1,73 m
2
.
• Plasmaclearance av johexol eller
51
Cr-EDTA, de
i Sverige vanligaste metoderna för att mäta GFR,
är tillförlitliga och kan användas när en noggrann
bestämning av njurfunktionen är viktig. Endogent
kreatininclearance överskattar däremot GFR och är
inte en tillförlitlig metod.
• Bättre samsyn och enhetlighet vid svenska laborato-
rier avseende rutiner för skattning av njurfunktion
