Klinisk Biokemi i Norden · 2 2013
| 25
idérikedom”, analysinstrumentens utveckling, av hur
IT i övriga vården har mognat fram. Dock tycker jag
man kan hävda att laboratorierna har varit föregångare
i vården vad gäller IT-utveckling.
Här följer några axplock ur IT-utvecklingen årtionde
de för årtionde.
1970-talet
Hålkortsstansen försvinner, sist ut är hålkorten för
beräkning av kreatininclearance. Vi börjar kunna
kommunicera med dator via ett tangentbord vid en
terminal, fantastiskt! Detta gav ett bra flyt i laborato-
riearbetet. Fortfarande hade dock skivare hålremsor
som definierade vilken typ av utskrift som skulle
effektueras.
För att underlätta för vården/provtagaren skapades
”gånglistan”. Ett system för analysrekvisition och
provmärkning. Vårdavdelning skickade en beställ
ning (remiss) dagen före provtagning till laboratoriet.
Laboratoriet registrerade remissen och skrev ut fär
diga provtagningsetiketter (gånglistor) som antigen
skickades åter till provtagare på vårdavdelning eller
så användes den av laboratoriets provtagare. Enkelt
och snabbt för provtagaren och för provmottagningen
på laboratoriet. Detta system användes ända fram till
början av 1990-talet då pappersremisser med etiketter
för provrör kom i bruk.
1980-talet
Analysinstrument med färdiga ”portar” för överföring
av data kommer samt att analysinstrumenten kan
läsa streckkoder (positiv providentifiering). Provkär-
len märks med streckkodsetiketter och skannas in i
laboratoriedatsystemet. Manuell registrering av t.ex.
LID nummer kan på detta sätt minimeras med ökad
kvalitet som följd. Ännu ett arbetsmoment har tagits
över av datorn.
1990-talet
Uppsala har under åren varit framstående inom
området kontroller/kvalitetssäkring. Datoriseringen
passade väl för detta. 1991 förs den nationella/regio-
nala kontrollverksamhet som drivits av Klinisk kemi
över till SEQLA. sedemera EQUALIS, med Kristoffer
Hellsing i spetsen.
I mitten av 90-talet skaffar primärvården elek
tronisk patientjournal och laboratoriet kunde börja
leverera elektroniska svar till primärvården (dock ej
elektroniska remisser). I början av 2000-talet får hela
landstinget (både öppen och sluten vård) en gemen
sam elektronisk patientjournal.
2000-talet
År 2000 går det egenutvecklade (tillsammans med
UDAC) datasystemet Mimlab i graven och in kommer
