4 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2018
Leder
Ingunn Þorsteinsdóttir
Detta nummer bjuder på nyheter
från den innehållsrika och estetiskt
arrangerade Nordiska kongressen i
klinisk kemi i Helsingfors i somras.
Bland annat finns rapport om Ast-
rup tävlingen som har utgjort en
återkommande del i de nordiska
kongresserna sedan år 1979 när den
initierades av Radiometer A/S Danmark. De två första
gångerna gavs Asttrup-Priset som hederspris, första
gången naturligt nog till Poul Astrup själv. Från år 1983
har Astrup-priset utgjort en tävling där tre finalister,
unga kliniska kemister från de Nordiska länderna har
fått tillfälle att presentera sin forskning på en särskild
session på den Nordiska kongressen i klinisk kemi.
Astrup-priset annonseras i god tid inför varje nord-
isk kongress. De tre tävlande finalisterna väljs av Ast-
rup kommittén, från samtliga insända bidrag. Bidra-
gens vetenskapliga tyngd och betydelse för klinisk
kemi rangordnas. Samtliga nordiska land utser med-
lemmar till Astrup kommittén. Många framstående
kollegor har tidigt i sin karriär kommit att bli finalister
i tävlingen om Astrup-priset.
Fram tills kongressen i Helsingfors 2008 spons-
rade Radiometer A/S alla delar av Astrup-priset,
rese kostnader för de tävlande, samt en prissumma
för de tre finalisterna. Från kongressen i Oslo 2010
har Siemens Healthineers generöst sponsrat Astrup-
priset, som har fått behålla sitt namn, trots bytet
av sponsor. På kongressen i Finland fick Astrup-
priset en framträdande plats i programmet, med Ast-
rup tävlingen strax efter öppningsceremonin. Enligt
traditionen meddelades vinnaren av Astrup-priset på
kongressmiddagen.
Vem var denna Poul Astrup, som gett priset dess
namn? På Island har allt sedan början mätningar
av blodgaser kallats ”Astrup” av våra kliniker, trots
att vi på senare år allt mer har börjat använda det
mera beskrivande namnet blodgaser, på samma sätt
som i Norden i övrigt. På våra svarsrapporter har vi
självklart alltid använt begreppet ”blodgaser”. Poul
Astrup (1915-2000) var den förste professorn i klinisk
kemi på Rigshospitalet i Köpenhamn. Han upptäckte
i början på 1950-talet en metod för att mäta pH i blod
och genom denna mätmetod en metod att mäta pCO
2
(genom mätning av pH och bikarbonat vid konstant
pCO
2
och interpolering på ett syra-bas nomogram).
Polioepidemin i Köpenhamn år 1952 drabbade ca 3000
personer varav flertalet vårdades på Blegdamsjukhu-
set. Trehundrafyrtiofem av dessa avled tross heroiska
insatser att ventilera dem genom den svåraste fasen
i sjukdomsförloppet. Femtonhundra medicin- och
odontologistudenter rekryterades för att manuellt
ventilera de trakeostomerade och medicinerade (mus-
kelrelaxantia) patienterna. Senare på 50-talet togs elek-
troder fram för att mäta pO
2
och för direkta mätningar
av pCO
2
. Stow/Severinghaus upptäckte senare pCO
2
– elektroden och Leland Clark pO
2
- elektroden. pH-,
pO
2
- och pCO
2
elektroderna är än i dag bland de allra
bästa metoderna inom klinisk kemi och uppfyller helt
de metrologiska och medicinska krav som bör ställas.
Foto: Helle B. Hager.
