Klinisk Biokemi i Norden SPECIAL ISSUE 2002 - page 26-27

Höstvisa
T Jansson fE Tauro
Vägen hem var mycket lång
och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom, trösta mig en smula,
för nu är jag ganska trött
och med ens så förfårligt allena.
Jag märkte aldrig förut
att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det man borde.
Det fmns så många saker
jag skulle sagt och gjort
och det är så väldigt lite jag gjorde.
Skynda dig älskade, skynda att älska,
dagarna mörkna minut för minut,
tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommarn slut.
Jag letar efter någonting
som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mig att finna.
En sommar går förbi,
den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunde vinna.
24
Du kommer kanske nångång
Förr'n skymningen blir blå,
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hittar vi varann,
kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.
Skynda dig.....
Nu blåser storm därute
och stänger sommarns dörr,
det
är
försent för att undra och leta.
J
ag älskar kanske mindre
än vad jag gjorde förr,
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar
kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig
och det är hjärtans lust
och att få vara samman med varandra!
Skynda dig....
25
1...,6-7,8-9,10-11,12-13,14-15,16-17,18-19,20-21,22-23,24-25 28-29,30-31,32-33,34-35,36-37,38-39,40-41,42-43,44-45,46-47,...60
Powered by FlippingBook