4 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2016
Sentimentalt
Henrik Alfthan
Kvinnokliniken i Helsingfors var
den första universitetskliniken
på Mejlansområdet. Den ståtliga
byggnaden stod klar 1934. Under
krigsåren fungerade en stor del av
kliniken även som krigssjukhus
(1941-1942). Under de kommande
ca 30 åren byggdes området ut med
bl.a. barnkliniken, cancerkliniken, ögonkliniken
samt kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar.
Byggandet har fortsatt ända till denna dag med både
kompletterande fastigheter och nybyggen.
Laboratorieverksamheten på detta område var till
en början planerad så att varje klinik hade ett eget
laboratorium, som bemötte i stort sett enbart den
egna klinikens behov av analytik. Tyngdpunkten på
utbudet av laboratorieanalyser i t.ex. Kvinnokliniken
låg således på bestämning av hormoner och tumör-
markörer men likaså en fullständig repertoar klinisk-
kemiska analyser. De immunologiska metoderna var
långtgående (vidare)utvecklade på labbet från publi-
cerade originalpublikationer. Reagenserna köptes
från allehanda olika leverantörer. Bland annat kom
tritierat testosteron från New England Nuclear och
några hundra ampuller lyofiliserat antiserum (hel-
blod!) köptes från ett annat företag. Helt klart mera
standardiserat än Liebermann-Burchards reaktion
vilken användes i medlet på 60-talet för bestämning
av kolesterol. Då färdiga ”kit” med radioimmunolo-
giska och immunoradiometriska bestämningsmeto-
der introducerades underlättades laboratorieverk-
samheten stort då man inte mera behövde förlita sig
på flera olika leverantörers produkter av varierande
kvalitet.
I sin enklaste form bestod analysatorparken av en
manuell Beckman du spektrofotometer men med
LKB 8600, Kone Progress och dylika tog man snabbt
stadiga steg mot rationalisering och automatisering av
analyserna. Inom immunkemin torde trotjänare som
ACS:180, Immuno 1 och AutoDELFIA inte lämna
någon oberörd.
I detta skede rationaliserades också laboratorie-
verksamheten i början av 2000-talet. Alla laborato-
rierna i de enskilda klinikerna slogs samman till en
administrativ enhet fastän de fysiska laboratorierna
levde vidare. Samtidigt rationaliserades också analys-
repertoarerna på de olika enheterna så att man kon-
centrerade analyserna till så få ställen som möjligt.
Följande steg i utvecklingen var skapandet av ett
”automatiserat” laboratorium, d.v.s. ett transportband
för proverna med analysatorerna kopplade upp till
det. På så sätt blev det möjligt att på ett och samma
ställe analysera den stora analysmassan från hela
Helsingfors och Nylands Sjukvårdsdistrikt med sitt
befolkningsunderlag på 1.6 miljoner invånare. Och
sedan slutet av förra året är en stor del av den forna
spridda laboratorieverksamheten samlad i en för
ändamålet skapad laboratoriebyggnad - HUSLAB-
huset.
Varför så sentimental tankar? Jo, inför flyttet till
den nya byggnaden i fjol blev det natuligtvis en hel
del papper att gå genom på den gamla sidan och att
kategorisera diverse samlade papper, böcker, mappar
m.m. i termerna ”med” eller ”släng”. Tre gulnade och
dammiga ringmappar med gamla arbetsbeskriv-
ningar dök upp. De äldsta var från medlet av 60-talet.
Från tiderna då koriongonadotropin (hCG) och lutro-
pin (LH) bestämdes med hjälp av hemagglutinations
inhibition. De kom självklart med i flyttbagaget och
har nu fått en central plats i bokhyllan. Jag ser det
som min plikt att fylla på med moderna varianter.
Tankarna går osökt till några visa ord:
Om man inte känner till det förflutna, förstår man
inte nutiden och är inte lämpad att forma framtiden.
- Simone Weil -
