skild från a-varianten, såväl molekylärbiologiskt
som fysiologiskt. ERBdominerar i urogenitaliaoch
skelett ochGustafsson teori är att ERB är "thegood
guy" som står för mycket av östrogenets hälso–
bringande effekter på skelett, endotel och kärl. Att
finns selektiva östrogenersättningsmedel som går
via denna receptor vore ett genombrott som det nu
jobbas på.
BjörnDahlbäck,Malmö,Sverige redogjorde för
genetiska faktorers betydelse för trombos, ett fält
där utvecklingen rusat framåt under de senaste
åren. Ett lapptäcke av mutationer i flera av gener–
na för koagulationsproteinerna framträder nu.
APC- resistensen är galjonsfiguren i samlingen
men de verkligt stora riskerna för trombos kom–
mer först vid samtidigmutation t ex i andraantikaa–
gulanta proteiner som Protein S och Protein C.
Erkki Rouslahti gjorde ett gästspel på besök i
hemlandet från jaktmarkerna i La
J
olla. Ta-med–
sig-hembudskapet var att varje vävnad har sin ka–
rakteristiska typ av vaskularisering, som känne–
tecknas av förmågan att specifikt binda cirkule–
rande proteiner, som t ex integriner. Nytt var en
djurexperimentell metod att ta fram organtypiska
sekvenser som gör det möjligt att konstruera be–
tydligt specifikare målsökande molekyler. Dessa
kan riktas in mot enskildaorgan och bära läkeme–
del, t ex cytostatika. Bröstcancer hos möss kan
botas och humanstudier planeras.
Astrups och Laureils priser
Fyra forskare var nominerade tillAstruppriset Lars
Hillered,ElisabethThorelii,ÅkePousetteochLars
Bo Nielsen. I denna hårda konkurrens tilldelades
priset till Lars Bo Nielsen för studier över apo-B
genens reglering. Carl-Bertil Laurelis Nordiska
Fond utdelade stipendier till Petri Mäntymaa,
Seppo Parkkila och Timo Piironen.
Moduler och processer
Efter morgontimmans högtflygande innovationer
väntade intensivadagar avofta betydligtmer jord–
nära ämnen. Två sessioner, på sammanlagt fem
timmar, ägnades automation av klinisk kemi. De
storskaliga automatiseringarna synes vara ute - i
vart fall för våra småskaliga skandinaviska labo–
ratorier. I stället gäller modultänkande med hop–
kopplade enheter som efter behov och finansie–
ringkanmodifieras. Enhetlighet ärettkännetecken.
Klinisk Kemi
i
Norden 3, 1998
Kari Pulkki
Processtänkande en ledstjärna. Det handlar inte
längre om att shoppa för bästa instrument vad gäl–
ler teknik och kemi utan om att bygga samman–
hållna processer, i långsiktigt samarbetemed kan–
ske bara en enda leverantör.
Den preanalytiska fasen både på lab ochpå kli–
nik betonades åter. Där sker merparten av felen
och där läggs en mycket stor del av våra
arbetsinsatser. De långa transportbanden tycks vara
ute. I en amerikansk studie visade det sig att bara
2
o/o
av arbetstiden ägnas åt att transportera prover
inom lab,medan 50
o/o
går åt till provförberedelser
av olika slag. Att investera miljoner i storskalig
automatisering ter sig därför ointressant.
Patientnära kemi går vidare
Teknikmässigt går patientnära kemi vidare med
intressant finsk lösning av snabb helblodsanalys
av hjärtinfarktmarkörerna. En framtida lösning för
styrning av alltmerpatientnärakemi visades också.
I ett scenario förespåddes centrallab vara reduce–
rat i framtiden och bestå till stor del av en kon–
trollstation för datoriserad övervakning av
nätverkskopplade instrument ute på sjukhus och
läkarmottagningar.
Smarta datorer
Det handlar inte bara om provsorterare, automa-
85
