Vid
en
källa
1.
Jag sitter, källa, vid din rand
och ser på molnens tåg,
hur, ledda av en okänd hand,
de växla i din våg.
2. Där kom en sky, den log så röd,
som rosenknoppen ler
Farväl !Hur snart farväl den bjöd
ror att ej komma mer.
3. Dock där en annan mera klar
och strålande igen!
Ack, lika flyktig, lika snar
rorsvinner även den.
18
F.A.Ehrström
J.L. Runeberg
