![]()
7
| 3 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
i blygsel inte vågar trumma in våra budskap. Annat är
det inom andra områden. Tänk bara på Coca Cola!
En styrka med att jobba specialitetsgemensamt är att
den kliniska kemistens får tillgång till nya kanaler.
Det gäller t.ex. Svensk Förening på Allmänmedicins
tidskrift som också publicerat en artikel om de nya
rekommendationerna. Den skrevs tillsammans med
projektgruppens allmänmedicinare. På detta sätt fick
artikeln ett anpassat perspektiv, riktat just till allmän-
läkarna som mottagare. Därtill gav det budskapet en
ökad trovärdighet än om det enbart kommit från en
klinisk kemist.
Lokala medier kompletterar
Givetvis skall alla lokala medier användas och här
kan nyhetsbrev vara viktigt, med notiser och hänvis-
ning till huvudbudskap och dokument utlagt på nätet.
Meddelanden kan skickas ut till de närmaste kun-
derna. Ett färskt konsensusdokument är också en bra
biljett till olika läkarmöten vid det lokala sjukhuset
och i den kringliggande primärvården. Det är lättare
att säga att man har något nytt att presentera om det
finns ett dokument bakom. Åtskilliga läkargrupper
har fått muntliga presentationer under det senaste
året. Regionalt, i vart fall i Skåne, sprids budskapet på
flera olika sätt. Det har presenterats vid utbildnings-
dagar, njurläkarmöte, ST-kurs och möten för olika
grupper läkare. Genomslaget från personlig diskus-
sion om ett budskap är mycket större än om det står
en artikel i en läkartidning. Dokumentet, eller länk
till det, ligger också på lokala hemsidor.
Effekter
Det är viktigt att göra klart för sig vilka effekter man
vill uppnå. Det är också viktigt för mottagaren att det
inte finns några dolda agendor som skiner igenom.
En mottagare blir tveksam till budskap om dolda
egenintresse skiner igenom. Ett budskap som är ett
försvarstal för den egna forskningen tas inte emot
med lika öppna öron som om det är budskap om att
förbättra diagnostiken för klinikens patienter.
Utvärdering
I de bästa av världar ska all kommunikation utvärde-
ras. Det är svårt. Jag har inte heller gjort några försök
ännu. Resursmått, som t.ex. hur många seminarier
som har hållits eller hur många som besökt en hem-
sida, säger inte mycket om effekterna som kommu-
nikationen vill skapa. Andra metoder kan användas
som sannolik är bättre, t.ex. om läkarnas ordinationer
av tester ändrats. Flera svenska kollegor, med Nils
Tryding som pionjär, har genom åren studerat t.ex.
hur kommunikation påverkar beteende. Mer finns på
hans hemsida www.tryding.se (se under Education).
Sammanfattning
Att kommunicera är lika viktigt som svårt. Det är
inte en engångsåtgärd utan ett långvarigt arbete som
kräver en genomtänkt kommunikationsstrategi för
att uppnå bäst effekt. Liksom allt annat vi gör måste
det finnas en plan med aim, materials and methods.
Liksom inom forskningen måste varje experiment
upprepas och upprepas. Liksom inom forskningen
måste olika metoder användas för att kunna belysa
samma frågeställning. Det räcker aldrig med ett bud-
skap, i ett medium, en gång, till en mottagare.
Slutligen kan sägas att kommunikation är att lära
sig. Förhoppningsvis är det alltid några mottagare
som går från ett kommunikationstillfälle något mer
kunniga. Men frågan är om det inte är kommunikatö-
ren själv, som genom att sätta sig in i frågeställningar,
förmedla dem och diskutera dem med andra, som
är den som vinner mest insikter. Det är min lärdom.
Foto: Henrik Alfthan
